- Project Runeberg -  Ur larmet /
295

(1913) [MARC] Author: Henning Berger
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

opus 23

295

porla som i ungdomen. Det blir ingenting,
men du känner dig barnsligt glad och from
och du märker icke att heta tårar rinna
utför kinderna som äro ganska skrynkliga. Du
blir förskräckt då tamburklockan skramlar och
du ser din bleka hustru och barnen, som
borde ha nya kläder, du hade nästan glömt
dem — och tänk att det är vinter, de äro ju
blåa af köld! Du var nyss i en grön skog,
din ungdoms skog, och du gick i det vackra
ljuset med någon helt annan vid din sida,
en ung flicka i hvitt och som sjöng så
klingande friskt och ungt. Tänk — hvar är
hon nu?

— Naturligtvis, sade musikern i en
resonerande ton, naturligtvis har du då och då
hört om dessa vänner, som du i afton talat
om. Märk väl jag säger: hört om, icke hört
ifrån. Jag tror att de där Arnolds — jag
får den uppfattningen — passa i Amerika,
att det var lyckligt för dem att de kommo dit.
Det är icke absolut säkert att de här hemma
blifvit tagna vara på. Du hör ibland som ett
rykte, som ett eko, en svag genklang i obyg-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:49:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bergerul/0295.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free