Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dels genom svedjande o. s. v., börjar imellertid nu att bättre
än förut omhuldas genom förståndiga lagar, och i stället för de
skogar, hvilka den svåraste misshushållningen drabbat, hafva
genom de förbättrade kommunikationerna nya blifvit tillgängliga.
Ännu år 1863 exporterades icke mindre än 1,748,000 tolfter
bräder och plank, 866,000 stycken bjelkar och sparrar, 25,000
tolfter jernvägssleepers, 10 mill. stycken stäfver, 396,000 centner
tjära o. s. v.
De Svenska bergverken, hvilkas värde år 1860 uppskattades
till 18,470,000 rdr. och hvilkas hnfvudsakliga afkastning utgöres
af jern, dilfVer och koppar, hvartill ytterligare komma bly,
nickel, zinkmalm m. m., utgöra en ansenlig del af
nationalrikedomen. Afven bergsh&ndteringen har, i likhet med allt annat
i landet, under den sednaste tiden visat ett ansenligt
framåtskridande. Ar 1834 brötos t. ex. 4,822,000, år 1862 10,106,000
centner jernmalm, och medan under det förstnämnda året
1.593.000 centner stångjern producerades, uppgick år 1862
stångjernsproduktionen till 3,016,000 centner. Ar 1863
producerades 4,270,000 centner tackjern, 2,940,000 centner stångjern,
549.000 centner jernmanuf. och stål, och deraf utfördes 2,176,000
centner stångjern, 227,000 centner jernmanuf. och stål samt 236,000
centuer tackjern. De förnämsta jerngrufvorna äro de på
Pers-bergs- och Yngshyttefälten i Wermland samt vid Dannemora i
Uppland; men derjemte resa sig i landet hela berg af idel
jernmalm, t. ex. Gellivara i Lappmarken och Taberg i Småland. —
Produktionen af koppar och nitkel uppgick 1863 till 46,000
centner, och härledde sig den förra hufvudsakligast från
Åtvidaberg i Östergötland och från Falun, hvars verldsberömda
kop-pargrufvor allt mer uttömmas — Af silfver produceras årligen
mellan 2 och 3,000 mark, ännu hufvudsakligast vid Sala i
West-manland. Inom landet produceras ytterligare kobolt, svafvel,
vitriol, rödfärg, aluu, blyerz, porphyr (vid Elfdalen i Dalarne),
marmor (Singö i Upplands skärgård och på Kolmorden) samt
stenkol, hvaraf produktionen, (1,450,000 centner år 1863)
hädanefter sannolikt kommer att till ansenlig grad förökas, efter att
man i Skåne (vid Wallåkra, Wram, Bosarp o. s. v.) upptäckt
rika lager af godt stenkol.
Fisket och jagten äro nu för tiden mindre gifvande
näringsgrenar. Det förra idkas hufvudsakligen på vestra kusten, der
torsk, makrill, långor, hummer, krabbor, ostron osv. fångas
i mängd och utgöra en ganska ansenlig handelsartikel; äfven
sillfisket vid Bohuslän|ka kusten synes åter börja uppblomstra
Landets sjöar och floder äro fiskrika, och särdeles utmärka sig
de på Hallands kust utfallande åarne genom sin lax, hvilken
såsom rökt är allmänneligen eftersökt af läckergommarne under
benämningen Halmstad-lax. Bland den Svenska skogsfogeln
intaga hjerpen, tjädern och orren första rummen såsom matnyttiga,
tillika med snöripan och rapphönan; harar förekomma i mängd;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
