Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af dem slagen och nödsakad att bekräfta deras privilegier.
Magnus Smek knnde icke heller komma till ratta med de stolta
borgrarne i Wisby och uppmanade derföre den Danska
Waldemar Atterdag att näpsa dem. Ilemligen begaf sig Waldemar
till ön och inhemtade sjelf underrättelser om förhållandena
der-studes, hvarefter han år 1361 återvände med en här, besegrade
borgrarne i en drabbning utanför staden (der ses ett stenkors
upprest till minne af de stupade. Gotländningarne uppgifva
dagen för slaget till den tredje efter Jacobi dag 1361),
lät nedrifva ett stort stycke af stadsmuren och intågade genom
denna öppning med sjutton mans front i Wisby, som fick köpa
sig fritt från plundring dermed, att tre de största ölkaren i
staden af dennas borgare skulle fyllas med silfver och guld. Detta
skedde; Waldemar tog de sålunda samlade skatterna, med
kyr-kokiirlen och klockorna dertill, och lastade alltsammans på
tvänne skepp, af hvilka det, som förde den dyrbaraste lasten,
sjönk utanför Carlsöarua. Efter deima olycka kunde Wisby
aldrig fullkomligt repa sig. De af Waldemar qvarlemnade
Danska fogdarne blefvo visserligen dödade af Gotländningarne,
som åter gåfvo sig under Sverige; men kon. Albrecht pantsatte
för 20,000 Engelska nobler hela ön hos Preussiska
Korsherrar-ne, från hvilka den inlöstes af drottning Margaretha, som
sålunda lade Gotland under Danmark. Erik XIII lefde efter sin
afsättning på Gotland, der han vistades på det fasta slottet
Wisborg och derifrån utsände sina kaparfartyg. Från denna
tid sjönk Wisby allt mer. Svenskar och Danskar stridde om
staden och ön, Liibeckarne härjade, Danska fogdar förtryckte
densamma; först efter Brömsebrofreden. då Gotland kom under
Sverige, blefvo förhållandena förbättrade, och allt sedan dess
liar ön oafbrutet tillhört Sverige, om man undantager tiden
mellan d. 22 April och d. 14 Maj 1808, då Ryssarne innehade
ön, från hvilken de hals öfver hufvud förjagades.
Det nuvarande Wisby, säte för Gotlands landshöfding och
biskop, med elementarläroverk, navigationsskola och andra
undervisningsanstalter, riksbank-kontor, filialbank, hypctheksförening
och flera fabriksanläggningar (bryggerier, ångbränneri,
skepps-varf), badinrättning m. m., är irreguliert byggd och företer en
blandning af modernt och gammalt, men förfelar med sina
storartade ruiner ändock icke att göra ett djupt intryck på den
besökande. * Domkyrkan, S:ta Maria, uppfördes 1190—1225 af
Liibeckare, håller 192 fot i längd, 75 fot i bredd och har 3
torn, af hvilka det största, 200 fot högt, befinnes på östra sidan,
de bägge andra, liknande minareter, på den vestra. Byzantinsk,
götisk och renaissancestil äro på ett sällsamt sätt blandade med
hvarandra i denna kyrka, hvars inre reparerades 1817 och 1856,
men likväl icke moderniserades. Hon är den enda ännu
qvar-stående kyrkan; men utom henne finnas ruiner af följande:
* Helge-Ands-Kyrkan, till formen åttkantig och bestående af 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
