Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
KOMEDIER I BERGSLAGEN
En gång var Gudmor utsatt för en stor
fara. Det inträffade, att blixten slog ned i
uppfordringsskjulet på Tanningen varvid tre
arbetare omkommo. Efter någon tid spreds
bland gruvfolket den åsikten, att Gudmor vållat
olyckan. Hon var säkerligen ingen annan än de
katolskes jungfru Maria eller — som några höllo
för troligt — skogsfrun. Att hon smugglat sig
in i templet, kunde icke betyda annat än ont,
och man beslöt, att föra henne ut, krossa henne
och bränna henne. Men när Ryglingebonden
hörde detta, red han genast till Lillhammars
prostgård. Prästen tog illa vid sig för så mycken
vidskepelses skull. Han skulle gärna ha farit
upp till kapellet och talat dem till rätta, men
han var både för gammal och för tjock för resan.
I dess ställe skar han en remsa av det starka
pergament, som prostinnan plägade binda över
syltburkarna, präntade därpå några ord och
befallde Ryglingen att genast rida upp till kapellet
och klistra remsan vid Gudmors kjortel.
På remsan hade han skrivit:
Denna bild föresteller den kristeliga dygden
Modestia, det är ödmjukhet, förthy hafwer I alla
godt af att betragta Henne. Men Hafwer I icke
Guds rätta Fruchtan, skall jag och länsman lära
eder.
Johannes Wisnelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
