Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
KOMEDIER I BERGSLAGEN
hindrar honom från att ligga hos hustrun. Det
är jag, som lärt son din, hur man snurrar en
tärning. Farväl lille Joste, nu kan du gnaga ditt
nådebröd i fred."
Herr Joste åt nådebröd, som var både rikligt
ocn fett. Men ålderdomen åt värre än herr
Joste, och snart kom benranglet fram. Han blev
liten som en tolvårs gosse, och själen krympte
än hastigare. Han glömde svenskan, och sitt
modersmål talade han så illa, att ingen kunde
förstå. Tärningarna lekte han med, men förstod
inte längre deras rätta bruk och kunde icke räkna
samman ögonen. Han var dock förnöjd, trallade
och sjöng hela dagen. I solnedgången blev han
orolig som en fågel, sprang fram och tillbaka
på gårdsplanen. Han väntade alltid, att någon
skulle komma och sitta hos honom.
Jörgen Siedel höll bröllop med bergsrådets
brorsdotter fröken Beata, men herr Joste for
icke till bröllopsgården. Jörgen bjöd honom att
stå fadder, men herr Joste for icke till barndopet.
Icke heller for han till sonens begravning, visste
väl aldrig att han var barnlös som vänlös utan
trodde alltjämt att någon skulle komma.
Pingstaftons morgon det näst sista året blev
han varse en hop kvinnor, som vandrade uppför
allén. Han tog genast en hand full grus och
skyndade emot dem. Men hon som gick i spetsen
och som icke var någon annan än Jörgens änka,
fru Beata, hytte och bannade, så att han släppte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
