Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
KOMEDIER I BERGSLAGEN
"Elaka barn," säger herr Marcurell, "unnar
inte far maten. Vad ska du med det skräpet,
Erik Janse? Si såna vattensäckar. Stäng in dem
i svinstian över natten så gör råttorna resten."
Genast börjar ungarna jämra, äldsta syster,
som heter Märta, slår dem över munnarna. Hon
bär den yngste på armen. Hon har funnit ett
listigt sätt att giva honom mat, stryker deg på
bröstet och låter honom suga. För herr
Mar-curells skull drar hon nu igen klädnaden. Men
han är snarsynt.
"Har kvinnan din sinat?" frågar han. "Då
kan du veta, att Gud är emot dig. Eljest trodde
vi, att du fick hjälp av prästen?"
Nu talar Erik, som har svårt för att tala.
Han vänder sig bort från herr Marcurell och
säger:
"Tig med prästen! Han är fånen, är han.
Fånen, fånen!"
Och han slår båda nävarna i bordet.
"Ska du banna bror din? Tänk att du gick
och vattenöste ungarna i kapellet. Nu är du
vederdöpare, och ungarna är hedningar. Det
är livsstraff på det! Att du ska vara en sån
stolle Erik Janse! Låt oss nu se, om det finns
råttor på vind."
Han kilar uppför trappan, tyst och lätt, men
på löftet står Jan med kniv. Då dråsar han
nedför trappan, åker på baken och hamnar under
bordet. Där sitter han och skrattar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
