Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAN ERSE, FRU BEATA OCH BRUKSFÖRVALTAREN 49
lycka. Nu ska du göra kyrkbot, så att prästen
blir god på dig."
"Det gitter jag inte."
"Då kommer du i stocken. Men gör det med
godo, så får du gott igen av prästen. Det behövs,
för här skall hållas bröllop."
Han linkar fram till flickan och drar henne
i klädnaden, så att tyget stramar. "Kan du se
något, kan du se något?" fnittrar han. Men
flickan brister i gråt och rusar uppför trappan.
Erik Janse och herr Marcurell äro allena i
storstugan. Bonden står hög som en fura,
orörlig, rotad i marken. Herr Marcurell kilar
av och an, ger honom sidoblickar, söker, var
nästa hugg bör träffa. Slutligen kloar han sig
fast som en katt i rocken, höjer sig på tå och
viskar:
"Det är välan inte bröllop du står efter,
Jerker?"
"Bröllop?" upprepar Erik, trög och trött.
"Du liker väl mer att ställa till begravning?"
Herr Marcurell känner, hur det skälver i
köttet, han har tagit sin man på det ömma. Det
är honom behagligt att icke längre behöva rikta
hugg mot jätten, som han håller av. De röda,
hopsurnade ögonen fyllas av tårar. Han tar
Eriks händer mellan sina och smeker dem. Han
smeker jätten ned på knä, kramar honom om
huvudet, kysser panna och kinder. "Nu ska du
taga sonen med dig," säger han, "och åka till
4. — Komedier i Bergslagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
