Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAN ERSE, FRU BEATA OCH BRUKSFÖRVALTAREN 59
Fru Beata på Klockeberga fick aldrig mer så
flink hjälpare som den mångkunnige herr
Marcurell. Brukskaplanen Johannes Wisnelius gick
någon tid hennes ärenden, men sedan han blivit
kyrkherre i Lillhammar och till sist prost ansåg
han sig för god att tjäna en sniken och elak
kvinna. Sista hjälpen blev sakföraren Alroth
från staden. Hans son kallade sig Roth, då han
skämdes för faderns gärningar. Alrothen var den
förste där på trakten, som pudrade sitt hår,
räva-rött av naturen och förrådande karaktären.
Då Erik Janse ej stod att träffa, pantades nu
Ryglinge för skuld, och hade gården sålts, om
icke prästen David Rygelius trätt emellan. Han
tog till sig Ryglingebarnen, dock icke de båda
äldsta, Jan och Märta. De fem yngsta satte han i
en skrinda och körde till prästgården, men den
minsta föll mellan spjälorna och omkom på
vägen. Och de återstående plockade Gudmor så
tätt, att de inom året voro borta. Kvarlevde av
Erik och Bollas barn endast Märta och Jan. Jan
kom till Klockeberga enligt avtal. Märta fick av
bruksförvaltaren skjutspengar till Stockholm. En
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
