Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
KOMEDIER I BERGSLAGEN
Jan blev också häradsdomare liksom far och
farfar.
Han var mycket ordkarg och dyster till lynnet,
fastän han alltid hade sin fulla bärgning och
mestadels framgång i sina förehavanden. Han
gifte sig med broderns fästekvinna, och var
kanske detta orsaken till hans tungsinne. 1
ungdomen lär hans håg ha stått till en annan. Men
prostinnan släppte honom ej, förrän han äktade
Klara. Det vore en skam tyckte hon, att
Ryg-lingarna skulle skämma en klockaredotter och
sedan driva henne från gården. Jan levde i
sämja med sin hustru och dem emellan gick
aldrig ett ont ord. Men någon ömhet var där
icke. Att de sutto vägg om vägg med den
svagsinte brodern, bidrog väl till ledsnaden.
Från Klockeberga gjordes nu ingenting vid
Tanninge gruvfält. Jan inmutade flera av
Sied-larnas lotter och lade driften på stort. Han hade
god hjälp av marktschreiner Rygell, son till
fogden på Gärsnäs. Ahlrothen skaffade honom
pengar mot oskälig ränta. Likväl vann han på
företaget, och sedan kommerserådet på
Hilleborn blivit förlagsman, gick det ännu bättre. Det
kunde löjtnantens son icke tåla. Först ville han
gå i kompanjonskap med Jan, men fick icke.
Han sökte då förmå kommerserådet att draga
tillbaka sina pengar, men misslyckades även
härutinnan. Jan ville icke strid utan gav Siedeln
rätt att bearbeta de lotter, som voro honom själv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
