Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196
KOMEDIER I BERGSLAGEN
Hon säger ingenting annat, men det blev
dock ett bevis.
Den sextonde efter middagen sitter
kommerserådet, far, Rygell, Monica, Arvid och
Jörgen i biblioteket. Farfar tassar som vanligt
ut och in och från hylla till hylla. Man bör lägga
märke till att Arvid sitter bredvid Monica, mycket
nära Monica.
Plötsligt säger Arvid:
"Farfar, giv oss en tanke."
Det är ett skämt, Arvid tillåter sig, ett ganska
oskyldigt skämt — i och för sig. Man brukar
säga så åt gubben, som genast blir mycket stursk,
sträcker på sig, kastar med huvudet, antar en
grubblande och viktig min.
"En tanke säger du, min gosse. Här finns
tusental, här finns millioner. Låt oss bara se!"
Han springer från hylla till hylla, drar ut
en bok här och där, kastar sig på knäna för att
granska den understa raden och springer i nästa
nu, vig och lätt, upp på en stol.
"Arvid du, vad för en tanke? Här finns
ju millioner. Uttryck dig bestämdare, min gosse.
Jag skall genast ta fram den —"
"Å," säger Arvid. Och nu glider hans blick
långsamt från gubben till far, från far till Monica,
från Monica till Jörgen.
"Å," säger han, "en god tanke. En lärd
tanke. En tanke från det gamla Egypten."
Då är det, som Jörgen Siedel spritter upp,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
