- Project Runeberg -  En blick på det svenska borgerliga samhällets närvarande ställning med särskildt hänseende till kyrkan /
39

(1852) [MARC] Author: Mattias Westmark
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ulls ej velat eller kunnat fästa det afseende, somn dock i våra
förhållanden betydeligt mer, än annorstädes, varit önskeligt
och erforderligt.

Att hos oss rättvisa och förnuftiga principer vida
mindre förmått göra sig gällande för avancementet på den
civila embetsmannabanan, än i nyssnämde länder, dertill bör orsaken
sökas i vissa förhållanden, hvilka i hög grad förtjena att
närmare granskas och utredas. Ett försök till en sådan
utredning, så vidt omfånget för detta slutord och våra krafter
medgifva, vilje vi ej undandraga oss. Före Carl Johans tid
kunde ett ofrälse namn på intet sätt bana sig väg längre fram
än till Kollegiernes och Hofrätternes rådsplatser, alla högre
embeten besattes vanligen alltid med födde adelsmän, någon
gång ock med nobiliterade, såsom de egenteliga chefsplatserna,
neml. Landshöfdingen President- och Statsrådsembetena jemte
alla andra vederlika. Lägre civila tjenstemän skulle väl äga någon,
ehuru ringa, elementarunderbyggnad, hafva bevistat Akademien
för en eller annan termin, och der aflagt en mindre examen för
yrket, hvilken ock var tillräcklig för högre Domareembetens
innehafvare, men de högre administrativa embetsmännen
behöfde hvarken det ena eller andra, och vanligen hade de
uppfyllt intetdera af nämde vilkor*). De högre administrativa
platserna innehades neml. af Adeliga oftast f. d. militärer,
hvilka ansågo, sig tillhöra egenteligen endast att göra les
honneurs; äfven bland de Adelige syntes den omständigheten, att
vara eller hafva varit militär, vanligen lemna en afgjord
företrädesrätt till allt, utom egenteliga domareembeten, och således
äfven till de högre administrativa platserna, ehuru jemväl med
dessa en för allmänheten ganska vigtig domsrätt oftast är
förenad. De egenteliga grunderna för befordran i allmänhet
kunde antagas gälla i följande ordning: a) Adeligt namn och
gammalt sköldemärke, som alltid tilläte innehafvaren att göra
starka språng på embetsmannabanan med eller utan
embetsmanua förbildning och utbildning; b) rikedom i förening med
ett lysande lefnadssätt, som äfven innefattade goda
rekommendationer; c) vacker figur i förening med äregirighet och

*) Förf. hörde en gång den anmärkningen göras af en President
uti ett af Rikets Kollegier, att han vore inkompetent att
intaga någon annan plats i samma Collegium, än den han
innehade, neml. presidentstolen. Häraf torde man kunna sluta, att
staten ansåg presidentstolen vara den minst vigliga platsen i
Collegium.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:31:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/borgeliga/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free