Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Man har då någon anledning att misstänka, det
maximen: ”divide et impera!” ligger i botten på
bägaren.
Utom denna tvåsplittring stånden emellan,
finnes en tresplittring emellan ”de svarta”, ”de hvita”
och ”de grå”, angående sättet att realisera
idéen af ett förnuftigt samhälle. Som de svarta
blott är ett nytt namn på de liberala, och de hvita
likaledes ett nytt på de conservativa, tar jag för
gifvet, att du — högtärade Petter! — af gammalt
känner deras åsigter. Men du kan ej veta något
om åsigterna hos de grå; ty partiet är liksom namnet,
alldeles färskt. Fördenskull anser jag mig
förbunden att lyfta på den slöja, som skymmer
dem för dina ögon.
Kort och godt — det spökar en dubbelprins
i hufvudet på de grå.
Detta uttryck behöfver en förklaring. Jag får
således förklara, att jag, för många år sedan läste
i en tysk bok — jag mins numera ej hvilken
— en rätt besynnerlig historia om en dubbelprins.
Den började så här:
I Monomotapa hände sig en gång, att unga
drottningen befann sig i annat tillstånd än riket,
nemligen i välsignadt. Folket gjorde sig i underdånighet
hopp om en kronprins och Hennes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
