Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Wrangel i hertigdömet Bremen. Sveriges politiska missräkningar i början af 1666 och underhandlingens början med Bremen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som lemnats anföra de motiv för sitt åtgörande i den bre-
miska saken, som regeringen ur de förliandenvarande för-
hållandena hemtat.
Dessa motiv utgöra egentligen inga. nyheter utöfver
hvad man förut skriftligen meddelat Wrangel, men torde
här vara mera sammanfattade samt ytterligare skärpta
genom det faktiska inträffandet af en del, som man hit-
tills mera blott befarat, hvarjämte regeringen söker för-
svara sin ståndpunkt samt tänker sig en vidare prepa-
rering af företaget på diplomatisk väg i Tyskland.
Hufvudändamålet eller det mera allmänna, säger re-
geringen, för dess rustning vore bibehållande af fred
i romerska riket, och specialändamålet vore Bremens be-
tvingande men ej att gå’vidare’).
Nu ville man ej riskera fredens brytande under konun-
gens minderårighet och utan ständernas hörande, då det
nämligen visat sig, att den, som ville störa freden i riket,
löpte fara att få furstarne därstädes på halsen. Faran
från Ryssland, Danmarks hållning, fortfarande saknad at
hjälp från Frankrike och England framhålles ånyo, lik-
som man ännu ej närmare kommunicerat med kejsaren.
Bättre än att själf börja någon oro vore att af bida
brytningen mellan kejsaren och Frankrike 2
), synuerligast
som, Sveriges afsigt måtte vara hvilken som helst, den
misstanken öfverallt hystes och på alla orter äfven ytter-
ligare stärktes af de franske sändebuden, att Sverige stode
med Frankrike i hemlig förbindelse och skulle sekundera
dess planer3
).
jämför början af Wrangels instruktion sid. 37.
2
) I Pufendorfs bref till K. M:t och till kanslern (båda dat. 12
Januari) hvilka torde ha framkommit ungefär vid den tidpunkt inan
författade (7 Febr.) memorialet för Kleihe framhölls, att Frankrike
vid denna tid gerna såg, att Sverige anföll Bremen, ty det skulle der-
igenom stöta sig med kejsaren oeh riket och sålunda drifvas till
Frankrike, hvilket då ej behöfde börja något, utan kunde utan att få
namn af aggressor intervenera »sub specie auxilii». (Puf:s registr.).
3
) Detta är ej enda gången regeringen beklagar sig öfver ett
dylikt sätt att göra Sverige misstänkt och försvåra dess sträfvan att
anknyta förbindelser på andra håll. Jämför KÖCHER I, 458.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
