Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från striderna i öster ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sårad.
Stridens dag kom. På morgonen slogs alarm
och soldaterna höllo sig hela dagen marschfärdiga.
Klockan sex på kvällen gavs marschorder. Det
blev nu att tåga landsvägen fram hela natten i
mörkret, ända till klockan elva följande dags
förmiddag. På så sätt tillryggalade tyskarna 70
kilometer. Nu hölls rast, men knappt hade de
uttröttade soldaterna fått tid att sköta om sina av
marschen överhettade fötter och få litet mat och
vila förrän ropet ljöd: Till gevären, kosackerna
komma! De syntes icke än, men deras
artillerield hördes så mycket tydligare.
Klockan en kvart över tolv kommo vi inom
skotthåll för den fientliga artillerielden, berättar
brevskrivaren. En shrapnel exploderar på
omkring trettio meter till höger om oss. De små
kulorna rulla över fältet som om någon strött ut
en säck ärter. Artillerielden med dess sjungande
ljud går över våra huvuden. Den första troppen
som varit i elden kommer tillbaka med flera
sårade, där ligga redan tre döda. Löjtnanten
vinkar: Tåga fram i grupper! och de sprida sig som
en svärm över fältet. Bom, bom knallar det över
oss, så kommer ordern: Framåt marsch! Lägg er
ner! Där ligger redan min grupp, åtta man, jag
är den ende som står upprätt, och jag ämnar just
springa till närmaste trädstam för att få bättre
utkik, då fyra shrapnels komma ner över mig, det
prasslar som eld i luften, omedvetet står jag i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
