Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
der arbetet härmed börjar emellertid den schism inom
Förbundet som måste komma inom ett samfund
omfattande så litet homogena element*. Redan 1887 har
Josephson, nedstämd och lidande af såväl andlig som
kroppslig ohälsa, lämnat förbundets led och dragit sig
undan. Och efter världsutställningen går hela
maskineriet sönder. Förbundet har från början, opraktiskt
nog, varit deladt i två ’fraktioner’, en i Stockholm,
en annan i Paris, med hvar sin styrelse, och
sambandet mellan dessa lämnar mycket öfrigt att önska. 1
Paris är man heltigenom radikal; i Stockholm sträfva
de styrande mot försoning med Akademien samt
önska förbundets omdaning till en stor allmän
Konstnärsförening efter utländskt mönster. Då detta
senare visar sig omöjligt att i godo genomföra, lämna
arkitekterna och en stor del af de äldre
medlemmarna förbundet, inom hvars led de ej kunna realisera
sina planer. I stället utarbetar man stadgar för den
stora förening, man önskar sig, och hösten 1890
konstitueras denna under namnet ’Svenska Konstnärernas
förening’. Samtliga akademister ingå i den samma.
Många medlemmar i förbundet anse sig böra följa
exemplet för att — på denna väg söka få de åstundade
reformerna inom akademien genomförda. Samtidigt
stå de kvar i förbundet, och då båda äro
utställande korporationer, bli förhållandena så småningom
kaotiska.*
* Bland de 86 undertecknarne af petitionsskrifvelsen till
akademien 1885 funnos konstnärer af de mest olikartade riktningar
och åskådningar — moderata ocb radikala, gamla och unga.
3. 33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
