Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och alla konstnärer — särskildt de som representera
det betydelsefulla genombrottet under 1880-talet — äro
företrädda icke genom sina svagare och tamare saker,
nej, tycker någon det, utan med sina allra starkaste,
djärfvaste och mest personligt utpräglade. Och dessa
verk ha alltid köpts genast vid deras framkomst och
köpts med en glädje, ett intresse och förstående för
det nya, som bryter fram i tiden, hvilka äro rent af
rörande från akademisters, byråkraters och förnäma
amatörers sida. Jo jag tackar!
»Då du får se de sista af de tingen
dem staten köpt i år, skall du förskräckas––––––––»
Och när du får se alla de ting dem staten köpte i fjol,
och i förfjol och året där förut och året före det året
och under en lång följd af år, skall du — förskräckas.
Förskräckas och häpna. Liksom den norske målaren
Werenskiold när han förra året återsåg vårt
national-galleri. Hans häpnad tog sig också uttryck i en
artikel i norska Dagbladet (6 mars 1904), som verkade
riktigt uppfriskande. När man jämför listan på hvad
som af staten kunnat förvärfvas af modern svensk
konst under de sista 25 åren (enligt samtliga
tillgängliga utställningskataloger) med listan på den konst
som verkligen har förvärfvats under denna tid, skall
man, så vida man öfver hufvud taget har någon känsla
för det moderna genombrottet i Sverige, och om man
dessutom besitter något litet, aldrig så litet, af den tröga
svenskens “hetsighet" icke kunna undgå att känna sig
djupt upprörd, ja, ursinnig öfver den frånvaro af plan,
58
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
