Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
ni inte! — En menniska med ert förstånd, och med
den erfarenhet af verlden, ni eger, kan inte utsätta
sig för ett sådant äfventyr, —■ ty då hade jag inte
uppenbarat för er detta brott. Det är sannt, att
Jaktlöjtnanten och hans tvenne följeslagare, i natt
hafva omkommit, genom mig och min far, hvartill
vi sågo oss tvungna, om vi inte sjelfva velat falla i
lagens händer, och dertill lidit en oerhörd förlust,
ty olyckan var med oss; — Det är äfven sannt, att
vi borrat och sänkt tulljakten; men inte det minsta
spår till våldsam behandling, vid deras försvinnande,
är synligt, — och inte en gång, den aflägsnaste
skymt af misstanka, skall falla på oss. Tvärtom
skall det heta, att Tulljakten med dess besättning
förlist i stormen under natten. Gör derföre som ni
vill, men öfverväg noga följderna. Ni skall intrassla
er i en långvarig rättegång, utan att ni får oss
fällda, ty delta kan aldrig ske emedan inga vittnen
finnas. Vi neka bestämdt till allt, och gå fria från
saken. Er återstår då endast minnet, att i grund
ha förstört en menniska, hvilken ni kunnat rädda
och rycka tillbaka från afgrunden.
Erika.
Gud i himlen! se till min ångest. Tror ni miü
då vara dömd, att för evigt vistas under samma tak
med ....
Birger (infallande).
En menniska, den ni sjelf gjort lill mördare. Ni
måste dock veta, Erika, att ångern redan, med sina
hvassa hullingar, gripit sig fast i mitt inre, och detta,
bör likväl, till någon del, göra er skonsam. O, Erika!
jag bad er så innerligt, ur djupet af mitt hjerta,
om misskund. Jag ber er ännu, med hela den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
