Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61
Erika (med stränghet).
Tyst Anton! . . . Kom inte igen med_såd’na ord!
har jag väl förtjent dem af dig? ... Ar det inte
jag, som skött och vårdat dig, under din sjukdom?
. . . Var det inte jag, som talat med dina englar,
och som så innerligt had dem inte öfverge dig ? ..
Säg, hur kan du vara så grym?
Anton.
Du förstår väl alt lägga dina ord, Erika. Du
vet nog huru du skall ta mig; — men du är i alla
fall en bra qvinna, . . . och jag får väl derföre
inte vara elak emot dig. Men ser du, när
nattugglan skriar mig något satans tvg i örat, då börjar
det med ens att koka i hjernan.
Erika.
Hvad menar du Anton? . . . Hvad skriar
nattugglan? . . .
Anton.
Ar du inte så klarsynt som jag? . . . Säger inte
Birger, alt du är den klokaste qvinna i verlden ? . ..
hvad behöfver du då fråga? . . .
Erika.
För det jag inte förstår hvad du menar; och du
ofta ser längre än vi.
Anton.
Jag är en åsna ... en fåne, jag ... jag vet
ingenting jag, som är vardt att höra för de kloka.
Men jag skall i alla fall säga dig det, fast det är skam
att du inte likså väl som jag sett, alt Jaktlöjtnanten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
