Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
Fru Amman.
Se, så ja! . . . är nu bror också smittad af
kollern! . . . Hvad i Herrans namn, skall allt det här
betyda? . . . Först kommer Annika den enfaldiga
själen! . . . och pratar i vädret om spöken och
satans makt efter döden; — derefter Arve, alldeles
som han, Gud förlåte mig, blifvit galen, och
vurmar om glädje, och afsky, och ömhet,i och — jag
minnes inte allt; — slutligen kommer bror, sora
ropar på Guds underverk! . . . Jag vill aldrig bli
salig, om jag begriper ett ord! —
Askenberg (räcker henne brefvet).
Läs sjelf, fru syster! ... så skall fru systers
förvåning bli lika stor som vår . . .
Fru Amman.
Läs! . . . säger bror; . . . Ar det brefvet från
presten som bror fick af Arve? . . .
Askenberg.
Ja!.....
Fru Amman (tar brefvet).
Nu kan jag ju inte se, heller; . . . vänta jag vill
ga efter mina glasögon. . . . Fast, låna mig brors,
. . . jag ser lika bra med dem. (Under det hon
påsätter sig Askenbergs glasögon ) Jag har i hela mitt
lif, aldrig varit mer nyfiken! . . . Nu skall jag väl
då fä gåtan löst, vill jag tro. (Hnn läser.-) "Högädle
Herr Löjtnant! — Säkert har en tid af öfver
trettio år, på hvilken vi inte råkats, varit tillräcklig,
att hos er förjaga minnet af den forna
Academie-kamralen; — och jag skulle ansett mig lycklig om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
