Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Förord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FÖRORD.
Sveriges förvaltningshistoria är ännu oskrifven. Inom den
historiska litteraturen söker man förgäfves efter en framställning af
den svenska administrationens utveckling, och de juridiska författare,
som systematiskt behandlat den gällande förvaltningsrätten, hafva
endast i mer eller mindre kortfattade ingresser eller spridda
antydningar tagit hänsyn till dess äldre skeden. Hartmansdorffs
historiska inledningar till åtskilliga kapitel i den reservation han såsom
ledamot af kommittéen för organisation af rikets styrelseverk år
1823 afgaf mot kommittéens förslag[1] utgöra faktiskt den mest
omfattande undersökning vi inom detta område äga, men denna rör
egentligen endast de centrala ämbetsverken och är naturligt nog
helt öfversiktligt hållen, framför allt i fråga om äldre tider. I
arbeten öfver statsförfattningens historia i dess helhet har
förvaltningens organisatoriska utveckling endast fått en jämförelsevis
undanskymd plats, och än mindre uppmärksamhet har egnats den samma
i de sammanfattande öfversikterna öfver Sveriges häfder.
Bristen på systematiska framställningar af den svenska
förvaltningshistorien är förklarlig nog med hänsyn därtill, att de nödiga
förarbetena för dylika framställningar ännu icke blifvit gjorda. Af
monografier och detaljundersökningar, som kunna sägas helt eller
delvis röra förvaltningshistoriska ämnen, finnes endast ett fåtal, och
de flesta af dessa äro af äldre datum samt motsvara i följd däraf
icke den nutida vetenskapens fordringar på kritik och metod.
Här föreligger således ett så godt som obearbetadt fält för
forskningen, och ett fält, från hvilket många bidrag böra vara att
hämta till vårt lands inre historia. Intresse för hithörande frågor
bragte mig på den tanken att söka lämna ett sådant bidrag, och
jag vände mig i detta syfte först till Karl IX:s och Gustaf Adolfs
tidehvarf, hvars betydelse för regeringsmyndighetens organisatoriska
utveckling ju är i ögonen fallande. Odhner har i Sveriges inre
historia under drottning Christinas förmyndare (Sthlm 1866)
uppdragit grundritningen af dess sista, afgörande skede, det som har
sin slutepok i 1634 års regeringsform, men någon mera ingående
undersökning af hela tidehvarfvet ur förvaltningshistorisk synpunkt
[1] A. v. Hartmansdorff, Förslag till inrättningen af Sveriges
statsförvaltning, I— II, Sthlm och Ups. 1823.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 18:29:01 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/centrorg/0011.html
