Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden: Konung Gustaf I:s personliga regering (1523—1560) - II. Organisationsförsök efter utländska mönster (1538—1543) - Regementsrådet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
varande i Örebro, samt en adelsman, som icke anses hafva
tillhört detta, Arvid Trolle; däremot icke biskoparna, som deltagit
i Örebroeden[1]. Det var vid denna herredag, som den ryktbara
landsordningen för Västergötland fastställdes, den landsordning,
som skulle göra början till en systematisk organisation af
ämbetskollegier äfven för provinsialförvaltningen[2]. Samma dag som
denna utfärdades, d. 9 april, hade »regementsrådet» också fått
afgifva en skriftlig förbindelse att hålla den samma. De, som
undertecknade denna förbindelse i regementsrådets namn, skola
hafva varit tjugu till antalet. Fjorton af dessa äro personer, som
följande dag d. 10 april också underskrefvo hyllningseden — af
de sexton undertecknare saknas således endast två, Arvid Trolle
och Erik Fleming —, till dessa kommer en, som aflagt eden redan
i Örebro, men ej deltog i bekräftelsen af d. 10 april, Knut
Andersson, och ändtligen nämnas bland de tjugu fem andra frälsemän,
som hvarken tillhört det gamla riksrådet eller aflagt eden i Örebro
eller underskrefvo bekräftelsen af d. 10 april[3].
Bland dem, som vid dessa tillfällen deltogo i handlingar i
regementsrådets namn, utgjordes de allra flesta således af
förutvarande riksråd. Af samtliga de riksråd, som man från denna
tid känner, var det endast fyra[4], som ej afgåfvo antingen den
första hyllningseden i Örebro eller bekräftelsen i Lödöse. Att
dessa fyra saknas, beror säkerligen icke därpå, att de afsiktligt
uteslutits, utan på att de af en eller annan anledning icke varit
närvarande. Meningen synes således hafva varit, att riksrådet i
sin helhet skulle uppgå i det nya regementsrådet. Medlemmar
af detta sistnämnda voro vidare ojäfaktigt Pyhy och Norman.
Osannolikt förefaller däremot, att man såsom sådana skulle hafva
att räkna de tre biskoparna och de frälsemän utom råds, som
aflagt sagda förpliktelser. De deltogo visserligen i handlingar,
som voro affattade i regementsrådets namn, men det torde kunna
tänkas, att de för detta formulerade förbindelserna kommit att
föreläggas äfven sådana personer, som det icke varit meningen
att upptaga i regementsrådet, men som man velat låta beediga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
