49 (Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden: Konung Gustaf I:s personliga regering (1523—1560) - II. Organisationsförsök efter utländska mönster (1538—1543) - Regementsrådet - förfall

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

är, att protokollen från 1541 äro vida fåtaligare än de från
föregående år. Rättegångsprotokollen utgöra visserligen härutinnan ett
undantag, i det att man har jämförelsevis många sådana från förra
delen af 1541[1], men som förut svällde rätten genom inkallande
af tillfälliga bisittare, lägre hoftjänare, borgmästare och råd eller
andra personer på den plats, där man befann sig, vanligen ut till
en mycket mångtalig församling, som endast hade de ledande
medlemmarna gemensamma med den administrativa hofkonseljen.
I dessa fall synes den icke heller i terminologien hafva blifvit
identifierad med regementsrådet.

Troligen var hela rådsinstitutionen vid hofvet således redan
på retur, då i början af år 1542 både Pyhy, Sten Eriksson och
Norman afgingo på en beskickning till Frankrike och sålunda
just de män, som hittills bildat medelpunkten för det fungerande
regementsrådet, lämnade landet[2]. Därmed var dess förfall
afgjordt. Visserligen finnas äfven från år 1542 åtskilliga rådslag[3],
men dessa synas vara af samma art som de förut vanliga
rådslagen, betänkanden af rådet, afgifna vid särskildt sammankallade
möten. Det var det gamla riksrådet, som åter trädde i
verksamhet, om äfven namnet »regementsråd» ännu användes.

Året 1542 blef för öfrigt en vändpunkt i hela regeringens
allmänna utveckling. I Dackefejden kom en förbittrad
folkstämning till utbrott, som visade vådorna af hela det regeringssystem
de främmande rådgifvarne infört, och under intrycket af det
farliga upproret synes konungen, medan Pyhy och hans följeslagare
ännu dröjde kvar i utlandet, hafva fattat ett afgörande beslut att

[1] Utom det ofvan nämnda, af ⁵/₁, finnas sådana af ¹⁰/₁ — bisittare: Pyhy,
Sten Eriksson, E. Fleming, J. Olsson (rådsherrar), Klemet Hansson, P. Brahe,
Ture Pedersson, Silstrang, Henr. Klasson, Hans Sastrow m. fl. tyskar och
svenskar, summa 24 —, från distingsmarknaden, utan uppgift om rätten, från
¹²/₂, dat. Upsala — bisittare 13, rådsherrar och icke-rådsherrar —, från ²³/₄ —
Pyhy, Norman, Kl. Hansson, Taubenheim m. fl., summa 17 —, från ²⁵/₄ —
Pyhy, Norman, Kl. Hansson, Taubenheim och 8 andra samt borgmästare och
råd i Upsala —, från ⁴/₅ — Pyhy, Sten Eriksson, Norman, Kl. Hansson, biskop
Lars, Laurentius Andreæ, Olaus Petri m. fl. samt borgmästare och råd i Upsala.
Efter anteckningar, benäget meddelade af lektor E. Hildebrand. Jfr samme
forskares uppsats Om urspr. till Erik XIV:s nämnd, s. 354.
[2] Fullmakt för dem samt Knut Andersson af ²⁵/₁ 1542, tryckt i
Sveriges traktater IV: 253 f. Ännu ³¹/₁ 1542 hafva dock Pyhy, Sten Eriksson och
Norman suttit till doms öfver en person, som »für dem hochloblichen Ko:n
Regiment in Gericht fürgekommen» (prot. bland AH, Regem.rådet).
[3] Af juni, juli och oktober; äfven ett fjärde rådslag från detta år omtalas,
ehuru det ej nu är bevaradt. SRA I: 307, 792 f.; GR XIV: 84.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sat Dec 9 18:29:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/centrorg/0077.html

		Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden / 49 (1899) Author: Nils Edén Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|