- Project Runeberg -  Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden /
53

(1899) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden: Konung Gustaf I:s personliga regering (1523—1560) - II. Organisationsförsök efter utländska mönster (1538—1543) - Regementsrådet - Hofmästare och hofmarskalk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Regementsrådet var ämnadt att blifva ett högsta organ för
den allmänna statsstyrelsen i dess helhet. Men till den stora
organisationsplanen hörde också, att denna styrelse skulle
uppdelas på olika grenar, hvar och en med sin särskilda
företrädare, på ett system af sins emellan begränsade förvaltande
specialämbeten.

Därvid syntes man nu också i viss mån skilja hofsysslorna
i inskränkt bemärkelse från statens ärenden. Konungens »hof»
fortfor visserligen att innefatta hela den personal, som arbetade
i hans omedelbara tjänst; termer sådana som »Hofrath» och
»Hofgericht» bevisa detta. Men praktiskt sedt lämnade man dock
vid organisationen de uppgifter, som rörde konungens enskilda
uppvaktning, åt andra företrädare än dem, som fingo
regeringsangelägenheterna sig uppdragna.

Speciellt för de förstnämnda uppgifterna voro sålunda tvenne
nya ämbeten afsedda, hofmästarens och hofmarskalkens,
båda besatta med tyskar, Gilius v. Taubenheim och Albr.
Silstrang[1]. Detta hofmästareämbete var ingalunda identiskt med
det, som efter Ture Jönssons flykt stått obesatt. Ämbetet
uppträder här, i öfverensstämmelse med sin ursprungliga karakter,
såsom en ren hofsyssla, men i en af de många variationer, som
i Tyskland utvecklat sig. Hofmästaren var föreståndare ej för
konungens, utan endast för hans söners, de unga furstarnas
hofstat[2]. Det kungliga hofvet åter synes hafva stått under
hofmarskalken, som således bör hafva haft högre rang än
hofmästaren[3].


[1] De nämnas såsom innehafvare af dessa värdigheter, den förre exempelvis
i prot. af 30/5 1540, GR XIII: 47, den senare i 1540 års aflön. längd (ofvan s. 40).
[2] Se ett förslag till »hofordning» för prinsarna af år 1539, GR XII:
302—319, särskildt s. 304, 309—311, 314, 319, och ett kungligt bref af 1540, a. a. XIII: 4.
Jfr Seeliger, Hofmeisteramt, s. 44—47. — Vid ett tillfälle ser det ut, som om
hofmästaretiteln skulle tilläggas Sten Eriksson (fullm. f. underhandlarne i Kalmar
8/9 1540, GR XIII: 125), men detta fall är, så vidt jag har mig bekant, enastående.
[3] I ett fragmentariskt koncept, som synes hafva varit afsedt till något
slags ordning för hofvet, ålägges hofmarskalken »unsern königlichen Hof mit
einem ordentlichen Regiment vorzustehen». G. I:s bref, odat., RA.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:29:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrorg/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free