Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden: Konung Gustaf I:s personliga regering (1523—1560) - II. Organisationsförsök efter utländska mönster (1538—1543) - Finansförvaltningen (»kammaren»)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Namnet visar, att denne ursprungligen varit klerk, alltså tillhörde samma
klass, som under föregående tid gifvit konung Gustaf hans flesta
tjänare inom kansli och kammare. Huruvida han redan förut
tjänstgjort i finansförvaltningen, är icke fullt tydligt[1].
Kammarmästaren eller öfverste räknemästaren skulle enligt rådslaget inför
konungen ansvara för alla räkenskaper och af hvarje sådan
årligen låta uppsätta ett tillförlitligt utdrag att till konungen
öfverlämnas[2].
Under kammarrådet och kammarmästaren nämner rådslaget
inga andra lägre finanstjänstemän än skrifvare — särskilda skrifvare
för arbetet »i kammaren». Däremot omtalas kamrerarne ingenstädes.
Angående gången af det finansiella förvaltningsarbetet hade
förslaget endast i en punkt utförligare bestämmelser: om
räkenskapsgranskningen. Från midfasta till jul skulle fogdarna stiftsvis
och i ordning efter bestämda terminer årligen infinna sig med
sina räkenskaper. Hvarje fogde hade att lämna redovisningen
åt en skrifvare, som i detalj skulle kontrollera den efter
tillgängliga handlingar. Till förhindrande af underslef borde en skrifvare
ej alltid hafva samma fogdar under sig, utan skulle dessa
mottagas, allt efter som de kommo, af de skrifvare, som voro lediga[3].
Medan skrifvarne sålunda räknade med fogdarne, skulle
kammarrådet och räknemästaren gå omkring från den ene till den andre
och tillse, att allt ginge rätt till[4]. I räknekammaren, där
revisionen försiggick, skulle alltid finnas anslaget ett kungligt
mandat till fogdarne om terminen för hvars och ens inställelse[5].
Däremot talades ej om formerna för kammarrådens
samarbete. Att de skulle handla gemensamt, såsom ett kollegialt
»kammarråd», var synbarligen meningen[6], och att de skulle
tjänstgöra dagligen, både före och efter middagen, kommer fram
i förbigående[7], men sammanträden i formell mening
omnämnas icke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
