- Project Runeberg -  Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden /
73

(1899) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden: Konung Gustaf I:s personliga regering (1523—1560) - II. Organisationsförsök efter utländska mönster (1538—1543) - Finansförvaltningen (»kammaren») - Myntväsendet - Naturainkomsternas förvaltning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Endast det allmännare uttrycket »i kammaren» användes för att
lokalisera utbetalningarna[1].



Såsom af ofvanstående framgår, är det hufvudsakligen här,
i själfva administrationen af penningemedlen, som man återfinner
kamrerarne, hvilka under föregående tid varit konungens
förnämsta organ för hela finansstyrelsen. Någon gång uppträder
en kamrerare äfven inom revisions- och räkenskapsväsendet, men
detta är mera sällsynt[2]. I hvarje fall är kamrerarevärdigheten
numera ej den högsta inom denna förvaltningsgren, utan
subordinerar under kammarrådet[3].

*



Myntväsendet synes i samband med den allmänna
organisationen af finansförvaltningen hafva blifvit bättre inordnadt i denna.
Liksom det ställdes under kammarrådets regelbundna uppsikt[4],
så tillsattes också en särskild myntskrifvare, som förde
räkenskap öfver myntningen under dess kontroll[5].

Den del af de myntade penningarna, som behöfdes för de
löpande utgifterna, torde under dessa år helt och hållet hafva
inlevererats till uppbördskamreraren. Direkta utbetalningar från
myntet omtalas icke[6].

*



Äfven naturainkomsternas förvaltning blef under den
stora nydaningen tillgodosedd. Man började använda register och
räkenskaper också för den, och därmed lades grund till en bättre
ordning på detta område.

Under 1539 och följande år förde sålunda Måns Månsson
— förmodligen den samme, som förut varit kamrerare, ehuru


[1] 1543 års utg.reg, rubriken: »Det(te) register lyder på alle de pen:r, som
K. M:ts kammererer . . . uppburit och utgifvit hafva uti högb:te K. M:ts kammer
på Stockholms slott». — I uppb.reg. sades penningarna vara lämnade till
kon:s »utgiftskammar».
[2] Om Hans v. Geldnitz se ofvan s. 57.
[3] I ett kon:s bref af 23/7 1543 kallas Björn Pedersson och Lars
Organista hans »kammererer», GR XV: 425. Detta är dock en ren anomali.
[4] Se ofvan s. 66.
[5] Mårten Mynteskrifvares räkenskap för 1541 och 1542 finnes bland
Mynträkensk., KA. — För 1538 hade myntmästaren själf fört räkenskap; Forssell,
Historia, II, Anteckn. om mynt, s. 60.
[6] anf. räkenskap.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:29:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrorg/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free