- Project Runeberg -  Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden /
91

(1899) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden: Konung Gustaf I:s personliga regering (1523—1560) - III. Den personliga regeringens fulländning (1543—1560) - Den högsta rättskipningen, borgstämmor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som synes härröra från år 1550[1], finner man bland de främste
hoffunktionärerna äfven en fodermarsk, som dels skulle biträda
vid upprätthållandet af god ordning vid hofvet, dels också
särskildt medverka vid krigsfolkets förläggning i borgläger
och fodringens uttagande. Vid midten af 1540-talet visar sig
också fodermarsken Lars Pedersson hafva omsorg om borgläger
och fodring[2]. Någon större administrativ betydelse fick dock
denne funktionär synbarligen icke[3].

*



Äfven den högsta rättskipningen återkom efter
regementsrådets förfall till de tillfälliga anordningarnas växlande
former.

Bland dessa förlorade konungsräfsten i landsorten allt mera
sin specifikt jurisdiktionella karakter. De utsända räfsteherrarnes
uppdrag utvidgades till att omfatta en allmän pröfning af
menigheternas besvär och önskningar och landskapens öfriga
förhållanden[4].

Vid hofvet återfinnes rättskipning så väl af konungen i egen
person som af en tillförordnad kollegial rätt. Så föga som den
Pyhyska regimens hofdomstol hunnit utpräglas till
sammansättning och karakter, behöfde på detta område ingen starkare
förändring ske. Allt fort hände det, att jämte riksråd och förnäma
frälsemän i rätten insattes lägre hoftjänstemän eller andra
tillfälliga bisittare[5].

Till en i viss mån särskild kategori bland dessa domstolar
vid hofvet utvecklade sig borgstämmorna. I hofordningarna
af 1544 stadgade konungen, att borgstämma skulle hållas minst
hvar fjortonde dag[6] respektive minst en gång i månaden[7] för


[1] »Articler stälte för K. M :ts — — hofsinnere — — — — — anno 48»
lyder rubriken, men dateringen i slutorden är» 18 aprilis 1550». Hofhandl., RA.
[2] Kon. till L. Pedersson 1544 och 1545, GR XVI: 123, 240, 693, 761,
XVII: 14; jfr XVII: 373.
[3] Äfven stallmästare och ryttmästare omtalas i hofordningarna vid
hofmarskalkens och fodermarskens sida, men de synas icke hafva spelat någon
större roll.
[4] Exempel på sådana fullmakter för konungsräfster från år 1545 i GR
XVII: 44 ff., 399. Jfr E. Hildebrand, Statsförfattn:s historia, s. 287 f; Om
urspr. till Erik XIV:s nämnd
, s. 354.
[5] Se sist anf. uppsats, s. 355.
[6] Hofordningen af 5/3, GR XVI: 118.
[7] Hofordn. af 16/10; a. a., s. 667.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:29:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrorg/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free