- Project Runeberg -  Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden /
118

(1899) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden: Konung Gustaf I:s personliga regering (1523—1560) - III. Den personliga regeringens fulländning (1543—1560) - Kammaren - Räntekammaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hafva kvarstått. Endast den negativa regel, att en skrifvare ej
skulle få förhöra någon fogde öfver den landsdel, hvarifrån
skrifvaren själf härstammade, inskärptes ännu i slutet af konung
Gustafs regering[1].

Vid sidan af räkenskapsgranskningen ingick som förut äfven
räkenskapsväsendet i öfrigt i räknekammarens arbete. En mängd
utdrag af olika räkenskaper förekommo[2]. Det i 1541 års rådslag
föreskrifna fogderegistret motsvaras väl af de länsregister
öfver uppbördsmännen antingen inom hela riket eller inom delar
däraf, som nu ej sällan anträffas[3]. I öfrigt verkställdes
naturligtvis i räknekammaren allehanda uträkningar för tillfälliga behof.

*



I räntekammaren ingingo fortfarande konungens och
kronans kontanta inkomster, penningar, guld och silfver[4]. Denna
uppbörd skötte under 1540-talet kamreraren Måns Jönsson, som
däröfver uppsatte ett stort register för hvarje år. Restantierna
bokfördes särskildt, likaså ibland uppbörden från konungens
arfvegods[5]. Sannolikt hade uppbördskamreraren underordnade
skrifvare till sin hjälp, ehuru dessa icke omnämnas i
räkenskaperna. År 1544 fann han sig nämligen föranlåten att anhålla
om sådana medhjälpare och fick konungens löfte därom[6].

Närmaste anledningen härtill synes hafva varit en ny
instruktion rörande uppställning och anordning af registren i

[1] Kon. t. J. Tursson 19/11 1558, Arvidsson, IX: 325.
[2] Om uttogsregistrens affattning lämnade kon. föreskrifter i brefvet till
Lars Organista 20/6 1544, GR XVI: 410 ff. Sådana reg. finnas bland RKB, KA, samt
HVH, RA och KA.
[3] Ett stort länsregister af 1556 finnes i Rosenbl. saml., III, KA; flera
andra bland HRK, KA.
[4] I kon:s bref till Måns Jönsson 20/1 1545 användes benämningen
»penningekammer» i stället för räntekammare, GR XVII: 35. Den förekommer äfven
i rubriken till ett bref af 19/6 1543, a. a. XV: 328.
[5] Stora uppb.reg. kallades ofta »hufvudregister». Särskilda reg. för
uppbörden af arfvegodsen finnas för 1544 och 1549. Under mellanliggande år
ingår denna uppbörd i hufvudreg., men rubriceras särskildt. Åtskilliga smärre
specialreg. förekomma ibland. RKB.
[6] Kon. till Måns Nilsson(!) 8/7 1544, GR XVI: 465. Namnet måste
vara felskrifvet, Nilsson i st. f. Jönsson, ty M. Jönsson var notoriskt
räntekammarens föreståndare detta år. Jfr utom hans räkenskaper bland RKB och
kvittenser bland Fogderäkensk. bref från kon., GR XVI: 293, 411 f., 417, 471.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:29:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrorg/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free