Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden: Ämbetsorganisationens begynnelser (1560—1594) - I. Allmänna organisationssträfvanden inom centralregeringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nils Gyllenstjerna, såsom »kammerling» Sten Eriksson och
såsom öfverste tesaurarius Dionysius Beurreus. Öfverste amiral är
nu Arvid Trolle. Äfven de mot dessa poster svarande lägre
värdigheterna underhofmästare, undermarsk o. s. v. ingå i dessa
förteckningar. Af särskildt intresse är, att här införts en
afdelning rådsförvanter, tretton till antalet — alltså endast ett
urval inom riksrådet[1] —, bland hvilka fyra utmärkas såsom
sekrete råd. Detta påminner påtagligen om hofordningens
rådskonselj af tolf medlemmar och dess fyra sekrete råd, och det
synes ej omöjligt, att man på denna punkt direkt anknutit sig
till dess bestämmelser. Dock bör märkas, att värdigheten af
sekrete råd enligt dessa register icke var förenad med de
ämbetstitlar, till hvilka den enligt hofordningen skulle hafva hört[2].
Egendomligt är också, att två af de rådsherrar, som förut
faktiskt innehaft den samma, Sten Eriksson och Hans Klasson, här
stå bland de simpla rådsförvanterna. — För öfrigt uppräknas en
hel mängd högre och lägre funktionärer, ännu flera än i registret
af 1561/62. Till och med ståthållare i landskapen,
slottshöfvidsmän och befälhafvare på de olika krigsskådeplatserna äro
antecknade i dessa »hof»register.
Redan sistnämnda omständighet ger vid handen, att en
persons införande i hofregistret icke i och för sig behöfver utgöra
ett bevis för att han tjänstgjorde vid själfva hofvet. För öfrigt
lämna registren själfva i åtskilliga punkter vittnesbörd om att
äfven för ämbetsvärdigheter af verkligt central natur en dylik
tjänstgöring ej ovillkorligen förutsattes. Svante Sture, marsken,
står såsom gubernator i Lifland, två af de andra sekrete råden,
Per Brahe och Klas Kristersson, och två kammarjunkare, Carolus
a Mornay och Claudius Collart, såsom krigsöfverstar i
gränstrakterna, o. s. v.[3] Om andra funktionärer kan det på annat sätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
