- Project Runeberg -  Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden /
150

(1899) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden: Ämbetsorganisationens begynnelser (1560—1594) - I. Allmänna organisationssträfvanden inom centralregeringen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sig i Stockholm och nödtorftigt besörjt de löpande göromålen,
men, så vidt kändt är, utan några som helst reglerade former
och utan att egentligen konstituera sig såsom en korporativ
myndighet[1].

Under höstens lopp återvann konungen småningom hälsa
och krafter, men till en början ville han icke återtaga regeringen.
Han uppehöll sig i ängslig tillbakadragenhet på Svartsjö, medan
rådsherrarne stannade i Stockholm och fortforo att sköta
riksärendena[2]. I sept. anhöllo de hos konungen, att denne måtte
befria dem från det uppdraget och själf träda i utöfning af sitt
kungliga ämbete, men konungen svarade nekande, emedan han
ej ansåge sig äga tillbörlig auktoritet[3]. Emellertid äro samtliga
i registraturet intagna skrifvelser från denna tid ej blott
utfärdade i konungens namn — så hade varit förhållandet äfven
under föregående månader — utan också daterade Svartsjö. Man
frågar sig, om denna datering är fingerad, eller om kansliet
åtföljt konungen och äfven skrifvelser, utfärdade af rådsregeringen,
expedierats genom detta, eller om möjligen dessa bref samtliga
mer eller mindre omedelbart härröra från konungen själf, vare
sig nu att rådsherrarne alltid underställt sina beslut hans
godkännande, eller att de af dem utfärdade skrifvelserna ej blifvit
införda i det allmänna registraturet[4]. I hvarje fall blir
förhållandet mellan konungen och rådet skäligen oklart. Det senare
fann också synbarligen det obestämda tillståndet olidligt och
riktade i slutet af okt. på nytt en uppfordran till konungen att
fatta styrelsens tyglar i egna händer, men tillfogade nu


[1] Sven Elofsson, Parolipomena, Sk. H. XII: 150, nämner endast P.
Brahe och Sten Eriksson såsom »regeringsherrar», men säkerligen voro flera
medlemmar af rådet åtminstone tidtals tillstädes. Skriftliga rådslag föreligga
af 15/6 (15/7) och 25/7. De bref, som finnas i RR från maj—juli, äro
konsekvent utfärdade i kon:s namn och lämna ingen upplysning om huru regeringen
fördes.
[2] Den 16/8 skrifver kon. från Svartsjö till riksråden i Stockholm, att han
i viktiga ärenden ej gärna vill besluta utan deras »vetskap och samtycke». RR.
[3] Han förklarar: »Alldenstund vi förnimme, att vi icke haft den
autoritet och det anseende, som en konung bör hafve . . . . ., därföre kunne vi
icke oss antage någre riksens handlinger, så länge det sig så förhåller». Till
riksens råd 12/9 1567, RR.
[4] Sven Elofsson säger sig hafva såsom regeringsherrarnes »notarius»
haft sig ålagdt att »låta registrera och författa de ärender, som blefvo
förrättade, medan konungen sig enslig och stilla höll» (Sk. H. XII: 150). Detta
synes ju tyda på att de haft sitt eget kansli och måhända äfven ett särskildt
registratur, men i öfrigt är intet bekant härom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:29:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrorg/0178.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free