Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden: Ämbetsorganisationens begynnelser (1560—1594) - I. Allmänna organisationssträfvanden inom centralregeringen - Nytt förslag till hofordning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att stormännen börjat intressera sig för dess lösning i
aristokratisk riktning. Så mycket mindre kunde konungen undgå att
ägna den sin uppmärksamhet. Hans uppfattning af den samma
torde få anses vara uttryckt i ett förslag till ordning för
ämbeten i hofvet — alltså »hofordning», ehuru denna term ej
användes —, som hänförts till år 1571 och synes hafva blifvit på
kunglig befallning uppsatt af en tjänsteman i kansliet[1].
Förslaget börjar med några punkter om rådet och dess
ställning. Rådsherrarnes antal anges till 24 — en fördubbling
således af det i landslagen bestämda —, men i formerna för deras
verksamhet föreslås ingen förändring. Förslagsställaren erinrar,
att det i Sverige liksom annorstädes under föregående tid varit
vanligt att hafva 3 eller 4 sekrete råd för de hemligaste
ärendenas behandling, och hemställer, att konungen måtte utse några
sådana. Denna hemställan kunde vara behöflig, emedan titeln
sekrete råd icke synes hafva varit använd efter Johans
tronbestigning. Några närmare stadganden om sekrete rådens afsedda
verksamhet innehöll förslaget dock icke.
Den största vikten ligger uppenbarligen på ämbetena.
Främst bland dessa ställdes riksdrotsens. Att drotsen
skulle motsvara konung Eriks öfverste hofmästare, visar sig äfven
här tydligt nog, men på det hela taget hade instruktionen i
denna punkt en nästan än mera obestämd karakter än Eriks
hofordning. Ämbetet definierades egentligen endast som en
aristokratisk hederspost med högsta rang i riket näst konungen
och ett slags presidium inom riksrådet samt i öfrigt en allmän
skyldighet att bistå konungen i fredliga värf.
För de krigiska afsågs som förut marsken. Hans plikter
preciserades något bättre än drotsens, i ungefärlig
öfverensstämmelse med Eriks instruktion i hofordningen.
Riksens kansler gjordes naturligen till kansliets ledare[2].
Nytt är öfverste lagmans ämbete. Möjligen har man
konstruerat upp detta för att fylla behofvet af ett särskildt organ
för den högsta lagskipningen efter den kungliga nämndens
förfall. I så fall fick tanken ett mycket ofullkomligt utförande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
