Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden: Ämbetsorganisationens begynnelser (1560—1594) - I. Allmänna organisationssträfvanden inom centralregeringen - Förslag af hertig Karl - af rådet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upptogs frågan om regeringens organisation på allvar. Innan
kröningsriksdagen afslutats, skall hertig Karl hafva framställt ett
förslag till regeringsordning[1].
Det innehöll inga vidlyftiga bestämmelser om styrelsens
anordning. Principen var, att hertigen skulle med råds råde
förestå regementet. Detta var något helt annat än den
förening till gemensam maktutöfning, som hertigen och rådet
afslutat efter Johans död. Nu yrkade den förre att helt enkelt
blifva insatt till konungens ställföreträdare under dennes frånvaro,
att få å dennes vägnar regera med råds råde; han ville alldeles
icke dela själfva myndigheten med rådet. Detta var också för
honom den allt afgörande hufvudsaken. Han talade om
tillsättning af skattmästare och kammarråd, om kansliets skötsel genom
kansler och riksråd samt sekreterare, men närmast ur den
synpunkten, att rikets klenodier, medel och handlingar borde
tryggas mot hvarje fara att blifva förda till Polen. Om riksens höga
ämbeten, drots, marsk och amiral[2] hade han intet vidare att
förmäla, än att de borde besättas med svenska män. Blefve
något förnämligt ämbete ledigt, skulle rikets föreståndare —
hertigen själf — med rådets råd förordna hans efterträdare. I öfrigt
nämner hertigen endast ett centralt ämbete, en öfverste
tygmästare för artillerisaker. Han förutsatte, att medlemmar af
rådet skulle tjänstgöra vid hofvet, och yrkade, att åt dessa
liksom åt alla ämbeten underhåll skulle anslås, men om han
därmed afsåg endast de riksråd, som skulle arbeta inom kansliet
och kammaren, eller andra, är ej klart.
Några nya anstalter inom riksstyrelsen föreslog hertigen
således icke. Han ville blott i konungens stad och ställe träda
in i det traditionella regeringssystemet. Dess personliga karakter
var som afpassadt för hans härskarenatur, dess hjälpmedel för
honom tillräckliga.
Hertigens förslag behagade emellertid hvarken konungen
eller rådet. Det senare var den 20 mars färdigt med ett eget
förslag, som gick i helt annan riktning[3].
Enligt detta skulle regeringen i Sverige med en myndighet,
som närmare bestämdes för att ej lända konungens höghet till
förfång, öfverlämnas åt hertigen jämte riksrådet. Dessa
sammanfattades i förslaget upprepade gånger under benämningarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
