Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden: Ämbetsorganisationens begynnelser (1560—1594) - II. Kansliet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1563/64[1]. Det ser således ut, som om »klagomålssakerna»
alltifrån början af Eriks regering åtminstone i princip varit
hänvisade till en särskild tjänsteman. Dock vann titeln magister
supplicationum icke burskap. Måns Jönsson betecknas i
allmänhet såsom sekreterare eller kansliförvant. I 1566 års lönelängd
står han bland sekreterarne[2].
Klagomålssakernas konstituering till en särskild afdelning
har måhända skett efter mönster från andra hof. I Frankrike
synas »les maîtres des requêtes» ursprungligen hafva haft ungefär
samma uppgift, som nu tilldelades den svenske magister
supplicationum, ehuru deras ställning vid denna tid utvecklats till vida
större betydenhet[3]. Sannolikt funnos närmare förebilder i
Tyskland[4].
Om således dessa två sektioner af svenska ärenden
verkligen låta sig spåras, så omtalas däremot aldrig någon särskild
kanslitjänsteman för skriftväxlingen med fogdarne. Den påvisade
sammanblandningen af indelningsgrunder gör, att denna afdelning
ej heller gerna kan anses vara negativt afgränsad endast genom
förekomsten af de två andra.
Allt sammantaget äro de föreliggande underrättelserna
uppenbarligen för knapphändiga för att medgifva några bestämda
slutsatser i den frågan, om instruktionens arbetsfördelning verkligen
varit tillämpad. Att steg i denna riktning varit å bane, är
uppenbart, men huru långt man kommit, och om någon fast ordning
uppstått, måste lämnas oafgjordt.
Från Johans regering är icke någon reglerande förordning
rörande kansliets verksamhet bekant. Indelningen efter
språksynpunkt bibehöll sig dock naturligtvis; såsom ofvan omnämnts,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
