Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden: Ämbetsorganisationens begynnelser (1560—1594) - III. Kammaren - öfverste skattmästare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
aug. 1567 lät han åt sig inreda ett särskildt rum invid
räknekammaren på Stockholms slott[1]; han var alltså då i tjänstgöring.
Efter tronskiftet förspörjes till en början intet om att B.
Gylta arbetat i kammaren. Däremot användes han af Johan i
andra uppdrag; bl. a. var han en af underhandlarne med
Danmark sommaren 1569, och ett år senare deltog han i den
långvariga fredskongressen i Stettin[2]. I stället uppträder år 1569
Isak Nilsson (Banér) såsom kammarråd[3].
Något senare finner man emellertid Bengt Gylta såsom
innehafvare af en ny ämbetstitel, som äfven den hör till
kammaren: han nämnes (riksens) öfverste skattmästare[4]. Det kan
ej vara något tvifvel om denna titels ursprung och innebörd.
Den är endast en ny försvenskning af den latinska tesaurarius
summus, ett nytt namn för samma värdighet, som under Erik
XIV:s tid blifvit kallad öfverste räntmästare eller öfverste kamerer.
Det ofvannämnda hofordningsförslaget från början af Johans
regering, som upptar ämbetet under den latinska titeln,
tesaurarius, bygger också instruktionen för denna värdighet på alldeles
samma principer som motsvarande aktstycken från Eriks tid.
Endast uppbörd och utgift lägger det under tesaurarius.
Ledningen af kamrerares och kammarskrifvares räknearbete åter,
alltså räknekammaren, öfverlämnas åt öfverste kammerråd[5].
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>