- Project Runeberg -  Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden /
228

(1899) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden: Ämbetsorganisationens begynnelser (1560—1594) - III. Kammaren - öfverste skattmästare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

aug. 1567 lät han åt sig inreda ett särskildt rum invid
räknekammaren på Stockholms slott[1]; han var alltså då i tjänstgöring.

Efter tronskiftet förspörjes till en början intet om att B.
Gylta arbetat i kammaren. Däremot användes han af Johan i
andra uppdrag; bl. a. var han en af underhandlarne med
Danmark sommaren 1569, och ett år senare deltog han i den
långvariga fredskongressen i Stettin[2]. I stället uppträder år 1569
Isak Nilsson (Banér) såsom kammarråd[3].

Något senare finner man emellertid Bengt Gylta såsom
innehafvare af en ny ämbetstitel, som äfven den hör till
kammaren: han nämnes (riksens) öfverste skattmästare[4]. Det kan
ej vara något tvifvel om denna titels ursprung och innebörd.
Den är endast en ny försvenskning af den latinska tesaurarius
summus, ett nytt namn för samma värdighet, som under Erik
XIV:s tid blifvit kallad öfverste räntmästare eller öfverste kamerer.

Det ofvannämnda hofordningsförslaget från början af Johans
regering, som upptar ämbetet under den latinska titeln,
tesaurarius, bygger också instruktionen för denna värdighet på alldeles
samma principer som motsvarande aktstycken från Eriks tid.
Endast uppbörd och utgift lägger det under tesaurarius.
Ledningen af kamrerares och kammarskrifvares räknearbete åter,
alltså räknekammaren, öfverlämnas åt öfverste kammerråd[5].


[1] I Sandb. saml., Ä 2195, KA, finnes en anteckning för 26/8 1567 ur
Stockholms byggnadsräkning om utbetalning »till att bygga en kammare åt
herr Bengt Gylta bredevid räknekammaren».
[2] Westling, Sjuårskriget, s. 212, 217, 231, 254.
[3] Donation för Isak Nilsson, kammarråd, 30/3 1569, Kongl. bref, KA;
kvitto af honom i Sandb. Saml., Ä 2203, KA.
[4] Så i ratifikationen på Stettinertraktaten samt konfirmationen på Lübecks
privilegier, båda af 24/2 1571 (Sveriges Traktater IV: 411, 431), i fullmakter af
15/6 och 27/6 1571, RR, o. s. v. Under föregående år har jag icke anträffat
titeln. Måhända erhöll Gylta den först efter sin återkomst från
fredskongressen. — I en längre fram uppsatt förteckning på dem, som varit kammarråd
under Johans tid, nämnes B. Gylta bland dessa (se nedan s. 231, not 1). Det är ju
möjligt, att han verkligen varit kammarråd, innan han fick skattmästares titel,
men sannolikare förefaller, att det just var hans med sistnämnda titel förbundna
ställning inom kammaren, som åsyftades, när han upptogs i förteckningen.
Såsom nedan skall visas, synes denna i realiteten icke hafva kommit att
skarpare skilja sig från kammarrådsämbetet.
[5] Jfr ofvan s. 158. — I instruktionen för konungens öfverste kammerråd
omtalas en »kammerordning» angående kamrerares och kammarskrifvares arbete.
Någon ny sådan ordning har jag emellertid icke funnit. — Dalin (III: 2: 26 f.)
talar om en kammarordning från 1570, men den handling, för hvilken han
redogör, är af yngre datum — en instr. för kammarråd från Johans sista år.
Se nedan s. 232 f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:29:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrorg/0256.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free