Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Andra perioden: Ämbetsorganisationens begynnelser (1560—1594)
- III. Kammaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
räntmästare-titeln vann småningom burskap för tjänstemännen i
räntekammaren[1], men krigstillståndet framkallade åtskilliga
extraordinära poster och uppdrag för härens aflöning, förnödenheters
anskaffande o. s. v., hvilkas innehafvare ännu ofta synas hafva
fått heta kamrerare[2]. Under Johans tid fixeras titulaturen
definitivt i angifna riktning.
Samtidigt utpräglades skillnaden mellan kamrerare och
kammarskrifvare i nära motsvarighet till den mellan sekreterare och
kansliskrifvare. Kamrerare blef en begränsad högre grad inom
räknekammaren[3].
År 1562 aflönades ur räntekammaren 3 kamrerare och 24
kammarskrifvare samt 13 djäknar och läredrängar[4]. Här så väl
som i kansliet hade således den kontanta aflöningsformen
utsträckts äfven till de mera framstående tjänstemännen[5]. Tre år
senare, 1565, upptar ett löneregister 5 kamrerare och 26
kammarskrifvare äfvensom 10 läredrängar och 10 »nyantagne», och 1566
finner man i motsvarande längd 6 kamrerare, 22 skrifvare och
[1] I 1561 års aflöningslängd (RKB, KA) står räntekammarens
föreståndare, J. Eriksson, ännu uppförd som »kamrerare», ehuru han i till honom
ställda kvittenser stundom får heta räntmästare (Kvittensreg., KA), men i
följande längder af detta slag, för 1562, 1564—1566, 1568 är »räntmästare» alltid
en särskild rubrik (RKB). På samma sätt blir titeln räntmästare allt mera
öfvervägande i kvittenserna.
[2] Om Engelbert Anderssons titlar »tesaurarius», »quæstor» och
kamrerare se ofvan s. 225, not 1. Eskil Jönsson, som synes hafva haft något att
göra med krigskassan (se nedan s. 242, not 4) står i samtliga längder 1565—68
bland räntmästarne. — En »nummulator», som omtalas i Eriks dagbok 10/11 1566,
(Monum. pol.-eccles., s. 250) var tydligen kassatjänsteman vid själfva hären.
[3] I 1561 års aflön.längd stå såsom »kamrerare» tjänstemännen i
räntekammaren, men i den för 1562, där en rubrik räntmästare tillkommit, äro
»kamrerarne» tydligen de främste tjänstemännen i räknekammaren. Sedan skiljes
i alla register redan under Eriks tid mellan kamrerare och kammarskrifvare,
med undantag endast för det af år 1564. — Samma förhållande råder sedan
under Johans tid. — Såsom belysande exempel på att skillnaden mellan
kamrerare och kammarskrifvare nu gjorde sig bestämdt gällande kan anföras ett
uttalande af kammarskrifvaren Hans Hansson från år 1582. Denne skrifver 12/7
1582 till en fogde om åtskilliga kammarärenden, men, heter det, endast i form
af ett »råd», ej en befallning, »emedan jag intet kamererers ämbete hafver mig
påtagit». 1582—83 års koncept, KA; jfr nedan s. 237.
[4] J. Erikssons utg.reg., RKB. — Registret för 1561 har 3 kamrerare och
15 kammarskrifvare; såsom nyss är anmärkt, står emellertid rubriken
»kamrerare» här i sin äldre betydelse och omfattar tjänstemännen i räntekammaren,
ej de ledande inom räknekammaren.
[5] Jfr ofvan s. 111 och 204.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 18:29:01 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/centrorg/0263.html
