Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden: Ämbetsorganisationens begynnelser (1560—1594) - III. Kammaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konung Gustafs sista år[1]. Med Eriks tronbestigning uppgick
denna naturligtvis i den kungliga. Däremot upprättades år 1561
en särskild räntekammare i Reval för administrationen af de till
kriget i Östersjölandskapen utgående medlen. Längre fram
sammanfördes åtskilliga finansiella ärenden rörande ej blott Estland
och Lifland utan äfven Finland under en för dessa länder
gemensam kassatjänsteman, och man talade om en räntekammare
för Finland och Lifland[2]. Termen räntekammare kunde således
användas äfven för större lokala specialkassor.
Räntmästaretiteln tillades äfven föreståndarne för denna
räntekammare i Finland och Lifland[3]. Under Eriks tid förekom någon
gång en variant af titeln, penningemästare[4]. Den kom dock
aldrig i bruk.
Vid den centrala räntekammaren förestod under Eriks tid i
regel en enda räntmästare både uppbörd och utgift[5]. Dock
finner man under en del af åren 1563 och 1564 och likaså i 1563/64
års hofregister en räntmästare (penningemästare) för uppbörden
och en för utgiften[6]. Naturligtvis kunde räntekammarens
föreståndare hafva en eller annan underordnad medhjälpare, och äfven
sådana tjänstemän kunde benämnas räntmästare[7].
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
