Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden: Ämbetsorganisationens begynnelser (1560—1594) - III. Kammaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konungens köpman i Stockholm[1]. I denna undervisning erhåller
Hans Skult ensam invisningsrätt äfven på de till
köpmanshandlingen bestämda varor, som uppburos af varuskrifvarne i
Söderköping, Kalmar och Elfsborg[2]. Det var uppenbarligen ett steg
till centralisation af hela naturauppbördens förvaltning.
Huruvida föreskriften blef tillämpad, framgår emellertid icke af de
för denna tid mycket ofullständiga handlingarna.
Köpmannen biträddes numera, åtminstone ibland, af en
särskild handlingsskrifvare[3].
Ofvan är nämndt, att rådslaget af 8/3 1575 upptog en
factor eller finantzerer i den föreslagna
regeringskonseljen[4]. Det är emellertid ej några medlemmar af
finansförvaltningens fasta personal, som i rådslaget nämnas under denna
rubrik, utan två utländska köpmän, Arendt Hofslagh och
Franciscus Gottheich. Ingendera har, så vidt bekant är, varit
ordentligt anställd i konung Johans tjänst, men väl stod åtminstone
den förre i affärstransaktioner med konungen, i det han
öfvertog stora partier af kronans naturainkomster och betalade dem
med penningar eller utländska varor[5]. Titlarna factor och
finantzerer förekomma för öfrigt icke under denna tid i den svenska
förvaltningen, och det är därföre ej klart, hvilken betydelse man
i dem velat inlägga vid detta tillfälle. Förmodligen skulle de
emellertid beteckna just den ställning, som Arendt Hofslagh
intog, den af ett slags kunglig bankir och förmedlare af
naturauppbördens försäljning[6].
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
