Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden: Ämbetsorganisationens begynnelser (1560—1594) - IV. Nya centrala förvaltningsorgan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samma ej utredas. Förmodligen utöfvade han i regel sin
myndighet personligen, muntligt och utan bestämda former.
Henrik Arvidsson drunknade sommaren 1578. Befälet
öfver den sjögående eskadern mottog då höfvidsmannen Bengt
Söffringsson, den samme, som längre fram blef tygmästare;
han fick amiralstitel och skall äfven hafva erhållit Henrik
Arvidssons fasta amiralsämbete[1], men endast för en kort tid.
År 1580 inträdde nämligen riksamiralen Klas Fleming på nytt i
ämbetsutöfning och återtog ledningen af Stockholms
skeppsgård[2]. Länge stannade han dock icke heller nu därstädes. År
1584 befanns åter nödigt att utnämna en underamiral,
ståthållaren på Stockholms slott Johan Bagge, emedan Fleming dragit
sig tillbaka till sina gods i Finland[3]. Fullmakten innehöll en
instruktion, som är något bättre specificerad än Henrik
Arvidssons. Den gjorde uttryckligen underamiralen ansvarig för
skeppsbyggeriet och skeppens underhåll, provianteringen och
utredningen, ställde hela personalen under hans myndighet och ålade
honom att hålla mantalsregister öfver så väl närvarande som
frånvarande. Den nye underamiralen synes hafva tämligen
regelbundet befallt inom Stockholms skeppsgård[4], och riksamiralen
ingriper hädanefter endast undantagsvis i dess förvaltning[5].
Amiralsämbetets nu stadgade rang beredde det i
Kalmarstadgarna af sept. 1587 en plats bland rikets allmänneliga
ämbeten vid sidan af drotsens, marskens och kanslerns, och på
liknande sätt visar sig äfven under 1594 års förhandlingar dess
betydenhet[6]. Den i rådets stora förslag till regeringsordning
intagna instruktionen är tämligen kortfattad och erbjuder intet
nytt, och det samma gäller om ordningen för rikets ämbeten.
Äfven Sigismunds förslag karakteriserade endast i allmänna drag
amiralens ställning[7]. Såsom ofvan blifvit nämndt, ingick i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
