Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Det nya hemmet.—Skydda Wården.—Slut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
254
fila),
“Det är viktiga ord det där; har Wård någon
sin tänkt därpå ?"
“Om jag tänkt därpå? Gud är kärleken, den
eviga, sanna kärleken, och bygger den huset, min
vän, så står det nog, och för öfrigt gör det bra
litet hvad vi, småkryp, tänka om det. Men det
där är fåfängt att förklara för pastor Fred,” och
så fick gubben brådtom på annat håll och försvann.
Charli hade snart vunnit öfver bade Carlson
och hans Victor, så att han hade endast goda gran
nar. Gubben Wård hade ju också sagt att för att
få goda grannar måste man själf vara en god och
trogen granne, och det gick bra.
Sommaren kom åter. Allt stod så. prydligt och
fint där uppe på kullen och Charli bara önskade att
han hade de sina hos sig.
Nog skulle både han och Änni ta en tripp till
det gamla kära Sverige-någon gång, men att
stanna där för alltid hade numera ingen frestelse
för honom. Här hade han sitt hem, här skulle han
bli kvar och verka. Framtiden syntes ljus och
vacker, all fruktan var försvunnen.
Hur var det han hade sagt, gubben, att då vi
öfvervunnit fruktan, var hela gåtan löst.
På vintern blef Wård klen och kom endast
sällan upp. Det gick dock ingen dag utan att man
såg till honom där nere, och han var alltid lika
glad och tacksam.
Men det var inte samme Wård, och stundom
talade han om en tomhet öfver bröstet och små,
korta svindelanfall. Charli ville att han skulle flytta
upp till dem, men det var inte möjligt, han ville
inte skiljas vid sin lilla täppa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
