Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenskarne i Paris af Erik Sjöstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sett sådana inbitet parisianiserade svenskar frivilligt resa hem och
bosätta sig i fosterbygden, vi hafva sett dem tröttna på att tala
franska och med uppenbar fägnad hvila ut i sin barndoms språk.
Tala franska! Ja, en skandinav må hafva vistats här i tjugu
år, han bevarar dock sin prononciation, såvida han icke kommit
hit som barn eller uppfostrats i ett fransktalande hem. Fjärran
ifrån oss att härmed vilja säga sottiser åt våra landsmän, och vi
äro de första att erkänna vår egen outrotliga dialekt; det är
åtminstone en tröst att samma lott delas af så många skandinaviska
parisare. Ytterst få uppnå en fullt illusorisk fransyska; de må
tala hur flytande som helst, utan att någonsin behöfva leta efter
ett uttryck, tala svenska med omedvetna franska vändningar;
accenten är dock kvar. Den behöfver icke vara stötande och
obehaglig, den är dock tillräcklig att för dessa nyansister,
fransmännen, markera utländingen. Bland nordbor tala finnarne den
renaste franskan.
Som med språksaken så med sättet, sederna och åskådningen.
Vi skandinaver höra öfver hufvud taget till de folk som hafva
svårt att assimilera oss med fransmännen; det anglosachsiska eller
germanska temperamentet ligger oss gifvetvis närmare än det
latinska. Utan att vara obotliga som engelsmännen, äro vi trögare
förfranskade än t. ex. sydtyskar och österrikare på deras basis af
katolsk uppfostran. Förvillande låta sig förfranskas ryssar och
andra slaver, samt levantiner och italienare.
Jämförd med de stora kolonierna är den svenska naturligtvis
ganska obetydlig. De andra räkna medlemmar i lika många
tusental som vi i hundratal. Deras bofasta medlemmars
ekonomiska ställning är delvis lysande och dessa kolonier vinna i ökad
glans och betydenhet genom den mängd börds- och
finansmagnater som dela sin tid mellan fosterlandet och Paris, där de äga
sina fasta installationer. För att vår koloni ur mondän synpunkt
skulle kunna vara jämförlig med dessa måste några hundra af våra
aristokratiska slottsherrar, våra göteborgs-grossörer och norrländska
sågverksägare köpa hotell eller möblera sig våningar i Paris och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
