Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. F. D. KAMMARPAGEN, GENERALADJUTANTEN JUSTUS CHRISTOFER VON SCHOTINGS BERÄTTELSE OM STATSKUPPEN DEN 13 MARS 1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rummet och sade med mycken köld, men tillika allvarlig
stämma till drabanterna: »Hvad vilja herrarne här? Här är
allt lugnt och stilla» (höjande på generaladjutantskäppen),
»herrarne gå upp på sin drabantsal, jag befaller det; där är
er plats, här hafva ni intet att göra.» Förbluffade af detta
kalla, allvarliga tilltal vände de om och uppgingo på
Drabantsalen. Adlercreutz tillsade därpå de närvarande, att några i
sender skulle gå in till Kungen och hålla honom sällskap,
medan han uppgick till hertig Carl, hvarpå han bortgick.
Arresteringen blef nu kunnig af dem som voro i Pelaresalen
och flera gingo ut och in i garderoben och det röda
rummet, äfvensom händelsen blef känd i staden, där den icke
uppväckte någon oro, utan förblef folket af alla klasser lugnt
och stilla.
Excellensen Klingspor, Adlercreutz och flera, som med
dem uppkommit till hertig Carl, bådo honom, att han måtte
såsom riksföreståndare mottaga regeringen och kalla
ständerna, hvartill han på deras enträgna böner samtyckte.
Riks-drotsen gref Carl Axel Wachtmeister efterskickades, och ehuru
långvarigt sjuk förmåddes han att i denna brydsamma
ställning hörsamma kallelsen och lät bära sig i porte-chaise upp
till Hertigen, då han var så svag att han hvarken kunde gå
eller åka. Jämte honom samlades hos Hertigen flera högre
embetsmän och de regeringsåtgärder beslötos och vidtogos,
som i första ögonblicket föranleddes, och voro en
nödvändighet, af den förelupna händelsen.
Sedan Hertigen samtyckt att mottaga regeringen,
återvände Adlercreutz till Kungen, hos hvilken under tiden
åtskilliga personer, som kunde anses honom behagliga, varit
inne till sällskap, och då Adlercreutz återkom voro där
excellensen Ugglas och generallöjtnanten grefve Carl Axel
Strömfelt. På erhållen upplysning, att desse voro ensamma
inne hos Kungen, skyndade Adlercreutz med någon ifver in;
men då han öppnade dörren mellan det röda och det blå
rummet, såg han Kungen springa ut genom den motsatta
dörren till det förut omnämnda trapprummet och till den
nedgående trappan. Han vände sig då om och ropade:
»Kungen springer ner, följ efter»; sprang därpå själf efter genom
samma dörr som Kungen undkommit, men hade förlorat ho-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
