Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte Kapitlet. Amerika - 68. Val af bosättningsort - 69. Jordegendom, köp, bosättning m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
135
är närheten af mjöl- och sågqvarn. Om en skola och
en kyrka icke äro alltför aflägsna, så är det så mycket
bättre, men alldeles nödvändigt är det ingalunda; om
en.dast flere nya kolonister bosätta sig i trakten, uppstå
både kyrka och skola vanligen rätt snart.
69. Jordegendomsköp, förhållande och
försigtighetsmått dervid, bosättning m. m. Hvilken bland de serskilda
staterna invandraren bör välja för sin bosättning, derom
torde föregående beskrifningar hafva lemnat de bästa
upplysningar. Till de nya vestliga staterna bege sig de flesta.
Vi vilja icke uppehålla dem på deras färd, men dock
göra dem uppmärksamma på, att äfven i de östliga staterna
många tillfällen till fördelaktiga köp erbjuda sig, hvilka
ej borde lemnas obegagnade af dem, som vilja tillbringa
sitt lif icke endast i hårdt arbete och med obeskrifliga
försakelser, utan som också med lefva förstå något annat
än hvad kött, maisbröd och kaffe erbjuder. För
obemedlade jordbrukare och handtverkare äro de nya vestliga
staterna mest att rekommendera, af orsak, att det der
är lättare att förvärfva sig egendom, och att äfven den
fattigaste der är i stånd att på några år, genom
verksamhet och sparsamhet, inköpa sig en jordbit om cirka
80 acres. Allt land inom Förenta Staterna, som ej
tillhör enskildta stater eller personer, är :i unions-styrelsens
händer, och kallas Kongress-land. Innan denna jord
försäljes, blir den på statens bekostnad uppmätt efter en
fastställd plan. Denna uppmätning af offentlig
jord-egendom är grundad på en serie af Meridianer, gående i raka
linier från norr till söder, och afskäras af en basis, som
sträcker sig från vester till öster. Från dessa begge
linier börja alla mätningar. De blifva markerade genom
inskärningar å båda sidor om träden, så att man lätt kan
följa dem. Vid hvar sjette engelsk mil slår landtmätaren
en påle i jorden, och från dessa pålar dragas parallelt
med basis, under meridianen andra linier, genom hvilka
fyrkanter delas af 6 qvadratmil. Hvar och en sådan
fyrkant, kallas Township och erhåller nummer efter sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
