Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anse er bunden af ert löfte, i händelse
ni skulle ändra er.
— Att ändra mig, svarade den
ridderlige Blandois, skulle vara att vårdslösa
ett fruntimmer; att vårdslösa ett
fruntimmer skulle vara att brista i artighet mot
könet; och artighet mot könet utgör en
del af min karakter.
Sedan han sålunda uttryckt sina
tankar, kastade han en flik af sin
nedsmutsade kappa öfver axeln och följde mr
Flintwinch till värdshuset; på, vägen
träffade han på en bärare, som väntat med
hans kappsäck utanför gårdsporten.
Värdshuset var ett ganska tarfligt ställe,
men mr Blandois’ nedlåtenhet var oändlig.
Den tycktes till och med på ett
besvärande sätt uppfylla det lilla källarrummet,
der han mottogs af enkevärdinnan och
hennes tvenne döttrar; den var alldeles
för stor för det lilla panelade rummet
med sitt obetydliga bord, som man först
föreslog honom; den mättade fullkomligt
familjens lilla enskilta förmak, som
slutligen uppläts åt honom. Då mr Blandois
här i torra kläder och parfymeradt linne,
med glänsande hår, en stor ring på bvarje
pekfinger, en tjock, grann urkedja,
väntade på sin middag, under det han med
uppdragna knän vräkte sig pä en soffa
bredvid fönstret, var han (oaktadt
olikheten i juvelens infattning) märkvärdigt
och fruktansvärdt lik en viss mr Rigaud,
som en gång på samma sätt väntade på
sin frukost, liggande på en stenhäll
innanför gallerfönstret af en cell, i en hemsk
fängelsehåla i Marseille.
Hans snålhet vid middagen hade också
mycket tycke af monsieur Rigauds
snålhet vid frukosten. Det giriga sätt,
hvarpå han samlade allt ätbatt omkring sig
och uppslukade en del med ögonen,
under det käkarne voro sysselsatta med en
annan, liknande också denne persons sätt.
Hans fullkomliga liknöjdhet för andra, som
visade sig i hans sätt att kasta omkring
de små qvinliga leksakerna i möbleringen,
att lägga favoritdynor under sina stöflor
för mera beqvämlighets skull, att förstöra
ömtåliga öfverdrag med sin bastanta figur
och sitt stora svarta hufvud, allt detta
hade samma råa sjelfviskhet till grund.
De mjuka rörliga händerna, som voro så
ifrigt sysselsatta med rätterna, hade
samma ondskefulla smidighet, som händerna,
hvilka omfattat jerngnllren. Och då han
ej förmådde åta mer, men sög på ett i
sender af sina fingrar, samt aftorkade dem
på serveten, felades endast tillägget af
vindrufsbladen för att göra taflan komplett.
På denne man, hvars mustach drogs
upp och hvars näsa sänkte sig öfver det
ondskefullaste smålöje, hvars ögon sago
ut som om de tillhörde hans färgade hår,
som om deras naturliga förmåga att
återspegla ljuset blifvit dem beröfvad genom
en dylik färgningsprocess, hade naturen,
som alltid är sann och aldrig arbetar
fåfängt, satt det märket: Tag er till vara!
Det var ej hennes fel om varningen var
fruktlös. Hon är ej att klandra i dylika
fall.
Då mr Blandois slutat sin måltid och
aftorkat sina fingrar, tog han en cigarr
ur fickan och utrökte den helt långsamt,
under det han låg på soffan vid fönstret,
samt då och då tilltalade den tunna roken,
som utgick från hans tunna läppar:
— Blandois, du skall förändra din
ställning till samhället, mitt kära barn. Haha!
For tunnor tusan, du har börjat bra,
Blandois! Om det kniper, kan du bli
lärare både i fransyska och engelska; en
man passande att lefva i skötet af
fa-miljelifvet. Du har snabb uppfattning, du
har humor, du har ett ledigt sätt, du har
inställsamma umgängesgäfvor, du har ett
förmånligt yttre; du är i sjelfva verket
en gentleman. Som gentleman skall du
lefva, min gosse lilla, som gentleman skall
du dö. Du skall vinna hur än spelet
står. Alla skola erkänna dina meriter,
Blandois. Din egen stolta ande skall
triumfera öfver samhället, som djupt har
förorättat dig. Guds död! Naturen och
din rättskänsla ha gjort dig högsinnad,
min Blandois!
Under det denne värde gentleman
sålunda smickrade sig sjelf, utrökte han sin
cigarr och drack sin butelj vin. Sedan
han slutat båda, skakade han på sig, in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
