Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
roende sjelfförtröstan. Det vill med
andra ord säga, att det återstod ännn för
denne stora statsman att lära, att det
be-höfdes skeppets styrman att göra något
annat, än alt rikta sig genom enskilt bröd
och fiskhandel i land, så liinge
besättningen medelst ihärdigt pumpande förmådde
halla fartyget flott utan honom. Genom
denna sublima upptäckt i konsten Huru
det icke skulle göras, hade Lord Decimus
lange upprätthållit Barnacliska familjen i
högsta glans; och om någon illa
underrättad parlaments-ledamot skulle företaga
sig att ingifva en motion om Hur det
skulle göras, blef denna motion så godt
som död och begrafven, när Lord
Dici-mus Titus Barnacle uppsteg från sin plats
och, pösande af harmset majestät,
högtidligt förklarade, under det
Omsveps-expedilionens bifall sorlade omkring
honom, att det återstod honom än att lära,
att det höfiles honom som en minister i
detta fria land," att sätta gränsor för dess
folks filantropi, att förlama dess
välgörenhet, att Ijettra dess allmänna
sjelfkän-sla, att förminska dess företagsamhet, att
dämpa dess oberoende sjelfförtröstan.
Upptäckten af denna häfmachin var
upptäckten af ett politiskt perpetuum mobile. Det
utnöttes aldrig, ehuru det ständigt gjorde
sin rund i alla styrelse-departementer.
Med sin ädle vän och slägting Lord
Decimus, var der också William Barnacle,
städse ryktbar för sin koalition med
Tu-dor Stiltstalking, och som alltid hade
tillreds sin egen enskilta föreskrift för Hur
det icke skulle göras; för att förmå en
talare att upprepa sitt anförande,
antastade han honom ibland med ett: först,
min herre, vill jag be er underrätta huset
om hvad föregående exempel vi ha pä
ett handlingssätt, liknande det, hvartill
den välborne gentlemannen nu vill
förhasta oss; ibland bad han den välborne
gentlemannen vara så god och meddela
honom sin egen uppfattning af detta
föregående exempel; ibland sade han den
välbornegentlemannen, att han (William
Barnacle) ville söka efter ett dylikt exempel;
och ofta nedgjorde han den välborne
gentlemannen på stallet genom att säga honom,
att det ej fanns något sådant exempel.
Men under alla förhållande voro Exempel
och Förhastande denne skicklige
Omsveps-embetsmans väl sammanpassade
stridshästar. Det betydde ingenting, att den
olycklige välborne gentlemannen under loppet
af tjugufem år fåfängt försökt förmå
William Barnacle till detta förhastande —
William Barnacle hänsköt till husets
betänkande och (i andra hand eller så) till
landets, om han borde låta förmå sig
der-till. Det betydde ingenting, att det var
fullkomligt oförenligt med sakens natur
och händelsernas lopp, att den olycklige
välborne gentlemannen skulle kunna
anföra ett sådant exempel — William
Barnacle brukade icke destomindre tacka den
välborne gentlemannen för hans ironiska
bifall, brukade på grund deraf ursäkta
honom och säga honom midt i ansigtet
att intet sådant exempel fanns. Man skulle
kanske kunna ha invändt, att William
Bar-nacles vishet ej var den högsta vishet,
ty då skulle den jord, som den bedrog,
aldrig ha blifvit gjord, eller om den
tillkommit genom ett förhastadt misstag skulle
den ha förblifvit i en chaotisk oreda. Men
Exempel och F’orhastande tillsammans
skrämde de flesta från att göra
invändningar.
Der var också en annan Barnacle, en
liflig en, som hastigt hoppat fran det ena
till det andra af tjugu embeten, af hvilka
han alltid innehade två eller tre på en
gäng; han var den mycket aktade
uppfinnaren af en konst, som han med stor
framgång och beundran utöfvade i alla
Barnacliska departementer. Den bestod
deri, att när man gjorde honom en
parlamentarisk fråga i ett ämne, svarade han
pä ett annat. Den hade gjort omätliga
tjenster och förskaffat honotn utmärkt
anseende i Omsveps-expeditionen.
Der voro också strödda
parlamentariska Barnaclar af mindre betydenhet, som
ännu ej fått sig något brödstycke, men
genomgingo sitt novisiat för att bevisa sin
värdighet dertill. Dessa Barnaklar
hängde i trappor och gömde sig i förstugor,
i afvaktan på order att göra sessionen
fåtalig eller mångtalig; de ropade “hör“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
