Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- För en olycklig qvinna eger då lifvet ingen annan tröst — än döden?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
För en olycklig qvinna eger då lifvet
ingen annan tröst — än döden?
Ifrån samtalet emellan baronen och pastorn
förflytta vi läsaren nu till hufvudstaden, och i ett stort,
vackert rum, långt upp på Söder. Det är en afton i
slutet af Mars. Möbleringen i detta rum är enkel, men
snygg och saknar alla tecken till armod, ehuru den
vittnar om en mindre lysande ekonomisk ställning.
I soffan sitta tvenne qvinnor, af hvilka den ena
synes vara några och trettio år och har ett blekt,
lidande utseende. Hennes ännu vackra, själfulla ansigte
är mycket aftärdt. De stora ögonen lysa af en
feberaktig glans. Den andra en flicka om blott sexton år,
med ett yttre, som ovilkorligen frapperar. Hon har ett
guldgult, lockigt hår, som på ett besynnerligt sätt
påminner om Gerdas; men detta är också den enda
likhet dessa flickor hafva. Hennes hy är fin och
bländande hvit, men saknar detta blomstrande och friska
utseende, hvilket vanligen åtföljer ungdomen. Då hon
lyfter blicken ifrån arbetet och skådar upp, likna dessa
stora, svarta ögon ett par stjernor; men uttrycka en
hög grad af svärmeri och vemod. De äro beskuggade
af långa mörka ögonhår, samt prydda med ett par penslade
ögonbryn. Det guldgula håret och de svarta ögonen
äro en sällsam komposition och borde icke väl
sammanstämma; men likväl är allt i detta ansigte så
harmoniskt och fängslande, att man vore färdig taga henne,
der hon nu sitter, för en skapelse ur någon konstnärs
fantasi, hvilken i hast blifvit väckt till lif. Hennes vext
är lång och smärt, nästan mager. Händerna äro fint
bildade och genomskinliga. Hon arbetar flitigt på en
båge. Den äldre qvinnan lutar tankfullt hufvudet i
handen, och, stödjande armbågen mot bordet, betraktar
hon med smärta den unga flickan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 19:57:53 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/devarnlosa/0020.html
