Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- En sällsam skickelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En sällsam skickelse.
Ett par timmar derefter sutto baronen och pastorn
i den förres kabinett.
— Den der slägtingen kom ju såsom från skyarna!
och efter allt hvad herr pastorn sagt, tyckes hon
vara ett ganska passande sällskap åt min dotter.
— Blott hon icke är alltför ung och oerfaren i
verldens allmänna seder.
— Det betyder mindre, hon vet alltid mycket
mera än Gerda, som ännu icke lärt sig ens att helsa,
tacka, tiga eller sitta, såsom det anstår en flicka. I
alla fall skall jag komma till prestgården i morgon.
Nu stannar ju herr pastorn hos mig i afton?
Följande dag, helt tidigt, lät pastorn kalla Alva
till sig.
— Jag har nu en plats åt dig, ifall du vill
antaga den.
— Hvar då, bäste morbror?
— Hos baron Helgenstjerna.
Alva ryste och blef ytterst blek; men svarade
ingenting. Pastorn fortfor att göra reda för den
befattning Alva der skulle få, samt slöt med att baronen
var att förvänta om ett par timmar.
— Vill du antaga detta tillbud?
Alva var synbart upprörd; i hennes hjerta stridde
många och bittra känslor. Hon förmådde icke gifva
något svar.
— Är detta förslag dig på något sätt motbjudande,
så säg rent ut, — sade pastorn, klappande henne
vänligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 19:57:53 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/devarnlosa/0030.html
