Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett oförmodadt arf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
seende undergått på fyra år. Och i delta ögonblick
föreföll honom Gerda förtjusande vacker, der hon stod
med rodnande kinder och ett vänligt leende på sina
läppar; ty det var med oförställd glädje hon gick sin
barndomsvän till mötes. Hon glömde för ögonblicket
att de voro något mer för hvarandra. Med uppriktig
och varm hjeriligliet helsade också Ernst sin unga,
intagande fästmö, så att utbytet af de första helsningarna
var innerligt och gladi; men straxt derpå låg det hos
Gerda eit misslvckadl bemödande att vara det.
Mot aftonen anlände de öfriga medlemmarna af
familjen Graiton, samt några andra slägtingar, och dagen
derpå firades Gerdas förlofning med en sior bal. Alla
ortens notabiliteter hade blifvit derlill inbjudna.
Baronen insåg nödvändigheten af att omgifva grefve
Grat-ton och hans anhöriga med nöjen och folk, på det icke
deras uppmärksamhet skulle uteslutande rigtas på
Gerda, och det tvelydiga i hennes uppförande falla dem
i ögonen.
För Gerda var det alldeles omöjligt att
fullkomligt beherrska sig. Det ena ögonblicket öfverlemnade
hon sig åt en vild, onaturlig glädtighet, det andra
störtade hon nr rummet med ögonen fyllda af tårar.
Sådan hade hon redan första dagen visat sig, och
baronen tänk le med fört villan på de tre veckor, som
ännu återstodo innan brölioppet. Han sökte gifva
hennes uppförande en förklaring i hennes fortfarande
barnsliga oskuld, och den tvånglösa uppfostran hon åtnjutit.
Ernst, som i friskt minne bibehållit hennes
barna-lyn-ne, förundrade sig derföre minst.
Efter förlofnings-balen tog det ena lustpartiet det
andra vid handen, och Gerda infördes i hvirfveln af
för henne alldeles obekanta nöjen, samt öfverlemnade
sig besinningslöst åt de nya intrycken, likasom den,
hvilken i ruset söker glömska och tröst. Baronen
lyckades på detta sätt att föra tiden framåt, och ändtligen
randades den dagen, som oupplösligt skulle förena de
båda unga personerna, som för bara nöjen icke haft tid
att vexla ett enda ord af kärlek. Ernst, som var
mycket intagen i sin fästmö, ”den lilla vildinnan”, såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
