Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Återseendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ernst och yltrade med den likgiltigaste ton i verlden,
liksom ingenting förefallit:
— Jag hade sa när glömt underrätta dig, att du
får tvenne besök i afton. Hilda Eldner omnämnde i
dag, då jag som hastigast träffade henne, alt hon tänkt
sig till dig, och i går på middagen hos presidenten
S. råkade jag din fordne informator, häradshöfding
Waldner.
Gerda spratt till och fällde en gravyr. Ernst
skyndade att upptaga den, hvarefter han tilläde:
— Jag uttryckte min förvåning öfver atl vi icke
sett honom hos oss, och han lofvade att göra sin visit
i afton. . . .
Här afbröts grefven af betjenten, som anmålte:
— Mamsell Holm.
Gerda flög upp från soffan och ilade emot den
inträdande med hela sin fordna liflighet. Hon kastade
sig gråtande, skrattande ock jublande om hennes hals.
Ernst, som med ifver vändl sig emot den oväntade
gästen, såg likväl endast en svart klädning, tvenne
guldlockiga hufvuden, som lutade sig mot hvarandra,
samt fyra armar, som ^åfvo en trofast omfamning.
När första utbrottet af Gerdas glädje lagt sig, släppte
hon Alva, och vände sig till grefven, för alt presentera
henne.
Nu först framstod Ernst för Alvas blick, och hon
gjorde en så häftig rörelse af öfverraskninj:, att hon tog
ett par sleg tillbaka; men hon hejdade sig ögonblickligt,
och helsade honom med en djup nigning och upprördt
utseende. Grefven ä sida blickade på detta ovauliga
och idealiskt vackra, men bleka ansigte med oförställd
beundran, blandad med förvåning, i del han
välkomnade heDne både artigt och vänskapligt;
— Må det förunnas äfven mig att önska Gerdas,
så varmt efterlängtade vän, ett hjertligt välkommen åter.
— Jag skall alltid känna mig tacksam för detta
emottagaude af herr grefven, — svarade Alva, med
en lindrig darrning på rösten, och lyfte mot honom
sina vackra ögon, hvaruti nu skimrade ett yttryck af
— jag vet ej hvad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
