Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En tiggerskas lif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fattig qvinna, som icke var riktigt klok, och hvilken vid
sina anfall af vansinne talade ett fremmande språk. Min
nyfikenhet blef väckt... . Jag lät gossen föra henne till
mig.... Sedan jag en stund talat vid henne, berättade
hon mig sina lefnadsöden, och dervid erhöll jag
kunskap om hennes förförares namn. Jag ansåg det för
hans pligt att hjelpa henne ur det elände, hvaruti hon
genom hans förvållande kommit. Då jag i går afton
meddelade mamsell Holm denna händelse, var det, för
att af er, som bättre än jag känner hans karakter,
erhålla ett råd, huru jag borde gå till väga; men
ingalunda min afsigt att ni skulle åtaga er den arma,
fallna varelsen. Jag anser det icke en gång rätt att låta
honom lefva i okunnighet om de bedrötliga följderna af
sitt lättsinne.
— Var fullt förvissad, alt han skall erfara dem
en dag; men icke nu. Tiden der till är ännu icke
inne, — svarade Alva dystert.
Efter en stunds lystnad tilläde hon:
— Om jag icke skulle falla herr professorn allt
för besvärlig, eller taga hans dyrbara lid allt för
mycket i anspråk, så skulle jag utbedja mig ert sällskap till
lasarettet i afton.
— Jag ber, var förvissad om att del gifves
ingenting jag heldre gör.
Några timmar derefter finna vi Alva sittande vid
den sjuka qvinnans säng, i ett af rummen på
lasarettet. Professorn står vid kakelugnen.
Den sjuka talar med mycken ifver:
— Ni lofvar mig således alt skaffa reda på mina
barn?... Svär att ni äfven håller ord!
— Jag försäkrar er om att göra allt hvad jag
förmår, — svarade Alva.
— Jag år född i Frankrike;. .. jag var gift der.
... Dit kom en svensk... jag kommer ihåg hans
namn, — Agnes reste sig upp och hviskade ett ord i
örat på Alva, som ryste dervid. — Han var vacker 1...
jag lät förleda mig deraf och reste med honom ifrån
man och barn. Herrn der vet hvad öde de fingo, jag
har berållat honom allt. Jag kom hil... och födde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
