Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSTA KAPITLET.
De franska sydhafsfärdernas förutsättningar.
Öfversikt af upptäcktsfärderna i Stilla oceanen. — Den geografiska kunskapen
om detta haf vid 18:e seklets början. — Samfärdseln med Spaniens transmarina
besittningar. — Den 9panska galeonen mellan Manila och Acapnlco. — Flibnstiererna
i Stilla hafvet. — Den franska sjömakten nyskapad af Colbert. — Sjöfarten nnder
krigstid, kapareväscndet. — De stora handelskompanierna. — Det franska
sydhafs-kompaniet.
Om vi kasta en blick på skådeplatsen för de maritima företag,
hvilka skola utgöra föremålet för vår framställning, och se till,
hurudan den geografiska kunskapen om den största af oceanerna
var vid 1700-talets ingång, så finna vi, att densamma då var
ganska ofullständig.
Från den 25 september 1513, då Vasco Nunkz de Balboa från
Darien-näsets höjder först skådade ut öfver den omätliga
vattenrymden, hade dennas begränsning mot så väl öster som väster
ganska hastigt blifvit fastställd; före det 16:e seklets slut var
Amerikas västkust känd från Magellansundets mynning till
Cali-fornien; likaledes voro upptäckterna i den Ostindiska arkipelagen
samt längs Kinas och södra Japans kuster i hufvudsak afslutade.
Stilla oceanens gränser mot sydväst så väl som i norr och söder
voro däremot vid det stora upptäcktstidehvarfvets slut fullkomligt
okända och förblefvo så långt utöfver den tidpunkt, hvarmed vi
här ämna sysselsätta oss. Ytterst bristfällig var också
kännedomen om den tallösa övärld, som fyller oceanens sydliga hälft.
Under den första världsomseglingen hade Fernåo de
Magal-bäes från den 28 nov. 1520 till den 6 mars 1521 genomseglat den
vida hafsrymden på diagonalen, utan att, egendomligt nog, påträffa
mer än tvenne små obebodda öar, åt hvilka han gaf namnen San
Pablo och Isla de los Tiburones (Hajön). Först på ön Guam,
»Tjuf-varnes ö* (Isla de Ladrones), såsom han kallade den, fann den store
sjöfararen människor samt lifsmedel för sin af hungersdöden hotade
besättning. Mödorna och försakelserna under den mer än tre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
