Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en stadigvarande besittning för den spanska kronan, förde
Urda-neta det skepp, som skulle bringa budskapet bärom till Mexico,
upp till inemot 40° n. br., och då hans förutsägelser här gingo i
fullbordan, lyckades det honom att på 130 dagar tillryggalägga
den hittills förgäfves sökta återfärden till Acapulco. Härmed var
för århundraden en stråkväg öfver Stilla oceanens norra del
anvisad.
Hafsrymden söder om ekvatorn skyddes däremot i allmänhet
af de tidigare upptäcktsfararne. Portugiserna hade på
Krydd-oarna nått sitt mål och saknade makt att därutöfver utvidga sina
besittningar; spaniorema åter funno sin guldtörst mättad i
Mexicos och Perus outtömliga bergverk och lifvades allt mindre af de
första conquistadorernas äfventyrslust. De stora upptäckternas
århundrade nalkades alltså sitt slut, innan några planer sågo
dagen att söka nya skatter i den okända rymden bortom den nya
världen. Föreställningen om ett stort sydland, »Terra Australis
incognita», såsom det kallas på den tidens kartor, hade från en
teori hos de lärda geograferna öfvergått till det allmänna
medvetandet och lockade med hoppet om omätlig vinning. Detta hopp
syntes också gå i fullbordan, då Alvaro de Mendana på en af
honom 1567 upptäckt ö trodde sig hafva funnit, utom öfriga
tropikernas rikedomar, guld i sådan mängd, att det nya landet
ej kunde vara något annat än Salomos Ophir, en upptäckt, som
gaf anledning till det ända till våra dagar bibehållna namnet
Salomo-öarna. På en ny expedition, 1595, uppdagade Mendaha
Mar-quesas-öarna och S:a Cruz-arkipelagen, men så väl han som piloten
de Quiros, hvilken efter hans död öfvertog befälet, sökte förgäfves
efter Salomos öar och deras förmenta skatter. Med de Quiros’
andra resa 1605 af slutades för beständigt spaniorernas företag i
dessa trakter. Resultatet af denna färd var dock ej lyckligare än
de föregåendes. Tahiti (Sagittaria), Nya Hebriderna och en del
andra öar sågos af Quiros för första gången, men Salomos öar
förblefvo höljda i dunkel, och det viktigaste geografiska resultatet
af expeditionen var upptäckten af sundet mellan Nya Holland och
Nya Guinea, uppkalladt efter Quiros’ underbefälhafvare Torres,
som lyckligt fullbordade dess genomsegling.
De öfriga europeiska nationernas färder i Stilla oceanen
inleddes af Francis Drake’s röfvaretåg 1578, men med ett enda
undantag beträdde h varken de engelska eller holländska
expeditionerna i denna ocean några nya banor. Det var de holländska
världsomseglarne Schouten och Le Maire, som vågade afvika från
den häfdvunna stråten, hvilken ledde längs Amerikas västkust
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
